Webbsök

*00003064cam 12200829 a 4500
*001134950
*00520110111051532.0
*008100905s2010    sw ||||e     |00| 0 swe c 
*020  $a978-91-44-04749-2
*035  $a(SE-LIBR)11903484$x11903484
*082  $a363.738$222
*084  $aVa$2kssb/8
*084  $aUhcd$2kssb/8
*1001 $aSterner, Olov
*24510$aFörgiftningar och miljöhot /$cOlov Sterner ; [illustrationer: Lena Lyons och Olov Sterner]
*250  $a2. uppl.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2010
*300  $a384 s. :$bill. ;
*592  $aClip2MM$b2011-01-17
*653  $aMiljömedicin
*653  $aKemiska hälsorisker
*653  $aFörorenande ämnen
*7001 $aLyons, Lena,$4ill
*850  $aLoBj
*852  $hVa
^

Förlagsinformation: Boken vänder sig till dig som av någon anledning är intresserad av varför en viss kemikalie ger skadliga effekter på människa och miljö. Den täcker allt från narkotika och växthusgaser till bekämpningsmedel och asfalt, och utnyttjar det kemiska språket som ett verktyg för att förklara hur ett ämnes kemiska struktur ger det egenskaper som medför att ämnet påverkar det kemiska maskineri som utgör basen för allt liv. Förutom att de resonemang som förs i boken låter dig förstå mekanismerna för skadliga ämnens verkan ger de dig samtidigt en chans att förutsäga vad en kemikalie med en viss kemisk struktur kan tänkas ge för effekt, innan någon exponerats för den. Sammanlagt beskrivs hundratals kemikaliers egenskaper och effekter i boken. Besök även bokens webbsida, www.studentlitteratur.se/8029 där det kommer att finnas uppdateringar, aktualiteter, övningsuppgifter m.m. Sidan är under ständig tillväxt och uppdatering. Vi rekommenderar därför upprepade besök.

• Kära läsare 13
• KAPITEL 1 Livet i kemiska termer 15
• 1.1 ... är inte alltid så lätt att förstå 17
• 1.1.1 Mångfalden i den organiska kemin är ofattbar 17
• 1.1.2 Människan är trots allt en kemisk maskin 20
• 1.1.3 Vår kunskap är knapp och skyddsnäten har stora maskor 22
• 1.1.4 Alla uppfattar och värderar risker olika 23
• 1.2 Livets kemi 25
• 1.2.1 Cellen och dess viktigaste komponenter 26
• 1.2.2 Några viktiga cellulära aktiviteter 30
• 1.3 Viktiga kroppsliga kontrollsystem 40
• 1.3.1 Nervsystemet 40
• 1.3.2 Hormonsystemet 48
• 1.3.3 Immunsystemet 53
• 1.4 Toxikologiska grundbegrepp 57
• 1.4.1 Faktorer som påverkar giftighet 58
• 1.4.2 Några definitioner 61
• 1.5 Sammanfattning av kapitel i 65
• KAPITEL 2 Det kemiska språket, glosor och grammatik 67
• 2.1 Kemikalier är sammanbundna atomer 68
• 2.1.1 Atomers elektronkonfiguration, orbitaler 68
• 2.1.2 Kemisk bindning, jonbindning 73
• 2.1.3 Kemisk bindning, kovalent bindning 74
• 2.1.4 Från atomorbital till molekylorbital 77
• 2.1.5 Elektronegativitet 78
• 2.1.6 Polär och opolär kovalent bindning 80
• 2.1.7 Hybridisering av orbitaler 82
• 2.1.8 Resonans, konjugering och aromaticitet 89
• 2.1.9 Sammanfattning 95
• 2.2 Kemiska egenskaper 95
• 2.2.1 Intermolekylära krafter, krafter mellan molekyler 96
• 2.2.2 Reaktivitet 101
• 2.2.3 Flyktighet 108
• 2.2.4 Löslighet 109
• 2.2.5 Sammanfattning 111
• 2.3 Kemiska ämnen 111
• 2.3.1 Kolväten 112
• 2.3.2 Alkoholer, fenoler, och etrar 115
• 2.3.3 Aminer, hydraziner, nitroso- och nitroföreningar 120
• 2.3.4 Halogenider 123
• 2.3.5 Aldehyder, ketoner och acetaler 127
• 2.3.6 Karboxylsyror, anhydrider, estrar, amider och nitriler 130
• 2.3.7 Svavel- och fosforföreningar 136
• 2.4 Biokemikalier 137
• 2.4.1 Aminosyror 138
• 2.4.2 DNA-baser 141
• 2.5 Elektrofila ämnen 143
• 2.5.1 Elektrofiler med bra lämnande grupper 144
• 2.5.2 Elektrofiler med spända ringar 148
• 2.5.3 Elektrofiler med aktiverade omättnader 150
• 2.5.4 Faktorer som påverkar kemikaliers reaktivitet 154
• 2.5.5 Sammanfattning 155
• KAPITEL 3 Exponering för och omsättning av kemikalier 157
• 3.1 Molekylär transport genom cellmembran 158
• 3.1.1 Diffusion 159
• 3.1.2 Passiv transport 160
• 3.1.3 Underlättad diffusion och aktiv transport 161
• 3.1.4 Endocytos/exocytos 163
• 3.1.5 Sammanfattning 164
• 3.2 Upptag av kemikalier 164
• 3.2.1 Upptag via lungorna 164
• 3.2.2 Upptag via mag-tarmkanalen 167
• 3.2.3 Upptag genom huden 171
• 3.3 Fördelning 173
• 3.4 Utsöndring 175
• 3.4.1 Utsöndring via njurarna 175
• 3.4.2 Utsöndring via levern 177
• 3.4.3 Utsöndring via lungan 179
• 3.4.4 Sammanfattning 179
• 3.5 Metabolism av främmande ämnen 180
• 3.5.1 Fas I- och fas II-reaktioner 181
• 3.5.2 Cytokrom P450 184
• 3.5.3 Reaktiva syreföreningar 187
• 3.5.4 Lipidperoxidation 191
• 3.5.5 Sammanfattning 194
• 3.6 Fas I-oxidationer 195
• 3.6.1 Epoxidering av alkener och aromater 195
• 3.6.2 Kolhydroxylering 197
• 3.6.3 Heteroatomoxidation 201
• 3.6.4 Oxidation av alkoholer och aldehyder 202
• 3.7 Fas I-reduktioner 202
• 3.7.1 Reduktion av ketoner och aldehyder 203
• 3.7.2 Reduktion av oxiderad heteroatom 203
• 3.8 Fas I-hydrolyser 204
• 3.8.1 Hydrolys av epoxider 205
• 3.8.2 Hydrolys av estrar och amider 206
• 3.9 Sammanfattning av fas I-omvandlingar 207
• 3.10 Fas II-omvandlingar 207
• 3.10.1 Konjugering med glutation 207
• 3.10.2 Konjugering med sulfat 211
• 3.10.3 Konjugering med glukuronsyra 212
• 3.10.4 Konjugering med aminosyror 214
• 3.10.5 Sammanfattning 215
• KAPITEL 4 Förgiftningar och miljöhot 217
• 4.1 Drivmedel, avgaser och andra luftföroreningar 218
• 4.1.1 Biogas 219
• 4.1.2 Naturgas 220
• 4.1.3 Bensin 220
• 4.1.4 Diesel 221
• 4.1.5 Olja och kol 221
• 4.1.6 Etanol 222
• 4.1.7 Polycykliska aromatiska kolväten 223
• 4.1.8 Kolmonoxid 228
• 4.1.9 Koldioxid 230
• 4.1.10 Metan 232
• 4.1.11 Ozon 236
• 4.1.12 Kväve- och svaveloxider 239
• 4.1.13 Dioxiner 242
• 4.1.14 Sammanfattning 246
• 4.2 Bekämpningsmedel och kemiska stridsmedel 246
• 4.2.1 Naftalen, naftalin, malkulor 247
• 4.2.2 DDT 248
• 4.2.3 Aldrin och dieldrin 251
• 4.2.4 Hexaklorbensen 252
• 4.2.5 Fenoxisyror 253
• 4.2.6 Tributyltennoxid 254
• 4.2.7 Disulfiram och tiram 255
• 4.2.8 Karbaryl 256
• 4.2.9 Glyfosat 258
• 4.2.10 Fluorättiksyra 259
• 4.2.11 Cyanväte 261
• 4.2.12 Dinoseb 263
• 4.2.13 Senapsgas 264
• 4.2.14 Organiska fosforföreningar 266
• 4.2.15 Sammanfattning 268
• 4.3 Livsmedel, läkemedel och naturprodukter 269
• 4.3.1 Estragol, safrol, myristicin och elemicin 270
• 4.3.2 Nitrit 271
• 4.3.3 Poly- och heterocykliska aromater 272
• 4.3.4 Aromatiska aminer 275
• 4.3.5 Livsmedelsfärger 278
• 4.3.6 Penicillin 280
• 4.3.7 Talidomid 282
• 4.3.8 Cytostatika 283
• 4.3.9 Paracetamol 285
• 4.3.10 Botulinumtoxiner 287
• 4.3.11 Tetanustoxin 289
• 4.3.12 Aflatoxiner 289
• 4.3.13 Ergotalkaloiderna 290
• 4.3.14 Muskarin 292
• 4.3.15 Sammanfattning 293
• 4.4 Polymerer, limmer och andra material 293
• 4.4.1 Vinylklorid 294
• 4.4.2 Diisocyanater 296
• 4.4.3 Akrylamid 297
• 4.4.4 Dialkylftalater 299
• 4.4.5 Polyklorerade bifenyler (PCB) 300
• 4.4.6 Bromerade flamskyddsmedel 301
• 4.4.7 Cyanoakrylatlim (superlim) 303
• 4.4.8 Asbest 305
• 4.4.9 Tandamalgam 306
• 4.4.10 Lättbetong med radon 307
• 4.4.11 Sammanfattning 309
• 4.5 Legala och illegala njutningsmedel 309
• 4.5.1 Koffein 310
• 4.5.2 Tobaksrök 312
• 4.5.3 Etanol 314
• 4.5.4 Amfetamin och ecstasy 317
• 4.5.5 Cannabis 319
• 4.5.6 GHB 320
• 4.5.7 LSD 320
• 4.5.8 Opium, morfin och heroin 321
• 4.5.9 Sammanfattning 323
• 4.6 Organiska lösningsmedel 323
• 4.6.1 Aceton 323
• 4.6.2 Acetonitril 324
• 4.6.3 Bensen 325
• 4.6.4 Hexan 327
• 4.6.5 Klorerade lösningsmedel 329
• 4.6.6 Metanol 332
• 4.6.7 Toluen 336
• 4.6.8 Sammanfattning 337
• 4.7 Hel- och halvmetaller 338
• 4.7.1 Aluminium 338
• 4.7.2 Arsenik 339
• 4.7.3 Beryllium 340
• 4.7.4 Bly 340
• 4.7.5 Kadmium 342
• 4.7.6 Koppar 342
• 4.7.7 Krom 343
• 4.7.8 Kvicksilver 343
• 4.7.9 Nickel 345
• 4.7.10 Silver 347
• 4.7.11 Sammanfattning 347
• 4.8 Genotoxiska ämnen 347
• 4.8.1 Arvsmassan 348
• 4.8.2 Kemisk mutagenes 353
• 4.8.3 Kemisk carcinogenes 360
• 4.8.4 Sammanfattning 367
• Sakregister 369