Webbsök

*00000940cam a2200277 a 4500
*001149983
*00520151024120521.0
*007   
*008041123s2004    sw ||||e     |00| 0 swe c
*020  $a91-89447-30-1
*035  $a(SE-LIBR)9712864$x9712864
*0411 $aswe$heng
*08204$a821.7
*082  $223/swe
*084  $aOc:d$2kssb/7
*084  $aG:df$2kssb/8
*084  $aOc:d$2kssb/8
*1001 $aShelley, Percy Bysshe,$d1792-1822
*24510$aAtt lyfta slöjan :$btexter om poesi och politik /$cPercy Bysshe Shelley ; översättning: Erik Carlquist ; förord: Gunnar Harding
*250  $a1. uppl.
*260  $aUmeå :$bh:ström - Text & kultur,$c2004
*300  $a221, [11] s. ;
*500  $aÖversättning från engelska av valda texter
*592  $aClip2MM$b2015-11-06
*651 7$aEngland$xsociala förhållanden$2sao
*651 7$aEngland$xpolitik och förvaltning$2sao
*7001 $aCarlquist, Erik,$4trl
*7001 $aHarding, Gunnar,
*852  $cG
^

• Förord av Gunnar Harding 9
• Ateismens nödvändighet 21
• Skrevs i Oxford efter diskussioner med studiekamraten T. J. Hogg. Argumenten är övervägande hämtade från Locke och Hume. Texten trycktes som pamflett och delades ut till bl. a. universitetsföreträdare och bokhandlare. Shelley och Hogg relegerades för hädelse. När Shelleys far begärde att sonen skulle ursäkta sig, vägrade Shelley och bröt med familjen.
• Förslag till ett filantropiskt sällskap 25
• Ett av två inlägg som Shelley gjorde i frågan om de irländska katolikernas rättigheter. Det publicerades i Dublin Weekly Messenger. Shelley besökte Irland och agiterade, men fann inget gehör för sina förslag. Det kan ha berott på att han kritiserade båda sidor i konflikten, men också på att han inte begränsade sig till den aktuella politiska frågan utan satte in den i ett större perspektiv.
• Människans rättigheter 42
• Innehållet är påverkat av den politiska debatten under den franska revolutionen, särskilt av den franska nationalförsamlingens historiska deklaration 1789. Också samtida radikala politiska författare som Thomas Paine och William Godwin fanns bland inspiratörerna.
• Ett brev till lord Ellenborough 47
• Den konservative domaren lord Ellenborough dömde 1812 bokhandlaren D. I. Eaton till arton månaders fängelse, förutom schavottering, för att ha publicerat pamfletten The Age of Reason: Part the third med Thomas Paine som uppgiven författare. Shelley försvarade kompromisslöst Eaton och gick till attack mot domaren.
• Ur noter till versdramat Queen Mab 60
• I noterna till sitt första större versdrama införde Shelley ett antal kortare prosastycken om kristendomen, äktenskapet och andra religiösa och sociala frågor.
• Assassinerna: ett romanfragment 85
• Bortsett från ett par romaner i tonåren skrev Shelley aldrig några fullbordade prosaberättelser. Här skisserar han ett utopiskt samhälle med jämlikhet och harmoni som ledstjärnor. Likheten mellan berättelsens assassiner och de verkliga assassinerna, en muslimsk sekt från 1000- till 1300-talet, är inte stora. Förklaring i Högsta Domstolen 102
• Efter skilsmässan från sin första hustru fråndömdes Shelley vårdnaden om deras två barn. Hustruns familj hade bl. a. hävdat, att de åsikter om äktenskapet, som Shelley framlagt i Queen Mab, gjorde honom olämplig som vårdnadshavare. Denna text antas innehålla Shelleys försvarstal för sitt uppförande i det konkreta fallet och för sina allmänna åsikter om äktenskapet. Den har formen av en nedskrift gjord av hans andra hustru, Mary Shelley, med ändringar gjorda av hennes far, William Godwin. Det är oklart hur nedskriften användes, men det är möjligt att Shelley använde den som underlag för sitt anförande inför domstolen. Han var efteråt missnöjd med vad han sagt.
• Om äktenskapet 104
• Texten har sin närmaste bakgrund i rättegången om Shelleys barn. Den publicerades inte medan han levde, men kan ha varit tänkt att ingå i något större arbete om kristendom, moral eller metafysik.
• Ett förslag till nationell röstning om reformer 106
• Pamflett, som visar att Shelley var väl insatt i den samtida politiken; blandningen av reformism och radikalism med konkreta förslag stämmer dåligt med bilden av Shelley som världsfrämmande utopist.
• Förord till Frankenstein; eller Den moderne Prometheus 112
• Shelley skrev företalet till sin hustrus bok som om han vore hon, varför vet man inte.
• Om Frankenstein; eller Den Moderne Prometheus 114
• En recension som Shelley troligen aldrig färdigställde, publicerad 1832.
• Om kärleken 117
• Skriven strax efter Shelleys översättning av Platons Symposion.
• Om livet 119
• En ofullbordad essä, skriven med utgångspunkt från en tidig version av en passage i Ett filosofiskt perspektiv på reformer. Publicerad 1832.
• Sonett 124
• Hur budskapet i denna pessimistiska dikt går ihop med Shelleys frihetslidelse och stora förhoppningar om framtiden är svårt att veta. Hans stämningslägen skiftade kanske, medan hans politiska grundsyn låg fast.
• Ett filosofiskt perspektiv på reformer 125
• I denna sin mest utförliga samhällsfilosofiska text utvecklar Shelley sin uppfattning om historien och samhället. Texten utgavs först 1920 på grundval av ett ofullbordat utkast som på många ställen är svårtolkat. Det har sagts att Shelley gör en "förmarxistisk" samhällstolkning där religionen ses som ett ideologiskt uttryck för statsintresset och de kapitalistiska produktionsprocesserna som ett destruktivt undertryckande av människans naturliga utveckling. Shelley ingår måhända i en socialistisk debattradition, men att klassificera honom som tillhörig någon särskild riktning är svårt.
• Till Englands män 166
• Ger uttryck för Shelleys agitationsiver och hans otålighet när reformprocessen visar sig långsam.
• Ett försvar för poesin 168
• Första delen av planerade tre, till svar på artikeln The Four Ages of poetry av Shelleys vän T. L. Peacock. Den tredje delen skulle ha handlat om den samtida engelska litteraturen, men bara denna del hann skrivas. Essän är den mest utförliga framställning som Shelley givit av sin syn på litteraturen och dess samband med samhällsutvecklingen. Hans berömda formulering om poeterna som världens lagstiftare talade i sin första version om "poeterna och filosoferna". Formuleringen påminner starkt om en i S. Johnsons roman Rasselas.
• Om Djävulen och djävlar 201
• Djävulsbegreppet och frågan om det onda upptog ofta Shelley. Här behandlar han, i en text från 1821, föreställningen om Djävulen mer lättsamt.
• Ode till västanvinden 218
• Denna dikt är naturlyrisk, men inte bara: den avslutas med förhoppningen att västanvinden skall sprida frihetens frön över jorden - att poeten i sinom tid skall bli lagstiftare för världen. I den meningen är dikten politisk.