Webbsök

*00010100cam a2201777 a 4500
*001151491
*00520181030230000.0
*008110103s2011    sw |||||||||||000 0|swe|c
*020  $a9789127130050$qinb.
*035  $a(SE-LIBR)12066709
*041  $aswe
*08204$a372.24109485$222/swe
*084  $aEm-c.02$2kssb/8
*084  $aEab.02$2kssb/8
*24510$aUtbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år /$cSven Persson & Bim Riddersporre (red.).
*250  $a1. utg.
*264 1$aStockholm :$bNatur & kultur,$c2011
*300  $a362 s.$c24 cm
*500  $5Li$aPliktex.
*650 7$aUtbildningsvetenskap
*650 7$aGrundskolan$zSverige
*653  $aGrundskolan
*653  $alågstadiet
*653  $amellanstadiet
*653  $aSverige
*653  $aUtbildningsvetenskap
*7001 $aPersson, Sven,$d1954-$4edt$0https://libris.kb.se/42gkplzn0bzt8pr#it
*7001 $aRiddersporre, Bim,$d1954-$4edt$0https://libris.kb.se/1zcfht7k0slthng#it
*852  $cEm-c
^

• Inledning 13
• Aktuell och relevant forskning 14
• Ett gemensamt yrkesspråk 15
• Grundskolans nya utmaningar 16
• Perspektiv på skola och barndom 18
• Lärande, demokrati och ämnesdidaktik 19
• Styrning och villkor 20
• DEL I Perspektiv på skola och barndom
• 1. Skapandet av den normala barndomen 25
• THOM AXELSSON OCH JONAS QVARSEBO
• Skolan som fostrande institution och socialpolitiskt instrument 27
• Moderna makttekniker 28
• Barnens tillsyn och omvårdnad 29
• Sortering och begåvning 31
• Skolan och normaliserande processer 34
• Vetenskapliga förklaringar ersätter moraliska 35
• Vetenskapen utmanas av politiken 37
• Neuropsykiatri och neomoralism - nytt och gammalt sida vid sida 38
• Avslutning 39
• 2. "Har fröken revolver?" 44
• INGEGERD TALLBERG BROMAN
• Köns- och klassuppdelad skola och undervisning 45
• Undervisning av flickor 48
• Om folkskolans inrättande 50
• Småskolan, småskollärarinnorna och folkundervisningen 53
• En utvidgad lärarroll 55
• "Har fröken revolver?" 56
• Kön och undervisning 57
• Demokratisering och delaktighet 58
• En förändrad skola 58
• Kön, undervisning och likvärdighet 61
• Kunskap, Trygghet, Valfrihet 63
• En delaktig och ansvarstagande elev 65
• Yrkeskunnande och förändrade krav på demokrati och inflytande 67
• Avslutning 68
• 3. Skolan i ett samhällsperspektiv 73
• SVEN PERSSON
• Ekonomiska förhållanden - en globaliserad kunskapsekonomi 75
• Politiska förhållanden - demokratiska värden och granskning 80
• Den privata sfären och skolans offentlighet 85
• Avslutning 88
• DEL II Lärande, demokrati och ämnesdidaktik
• 4. Elevinflytande i skolan 93
• LENA RUBINSTEIN REICH
• Skolans uppdrag - att fostra demokratiska medborgare 95
• Barnrättskonventionen - barnets rätt att höras 96
• Elevinflytande i årskurserna 1-3 och 4-6, förutsättningar och konkreta förslag 97
• Våga uttrycka sig och kunna lyssna 99
• Kamraterna - den sociala dimensionens betydelse 99
• Att bygga upp ett fungerande klassråd 100
• Att arbeta med små val i vardagen 102
• Cirkelsamtal 102
• Lärarens utmaningar och dilemman 103
• Inflytande i förhållande till ålder och mognad 103
• Demokratiuppdraget och kunskapsuppdraget 104
• Ska elever tvingas att göra sina röster hörda? 105
• Från subjektiva till autentiska intressen 106
• Det problematiska med elevinflytande 107
• Avslutning 109
• 5. Barns erfarenheter - didaktiska överväganden 113
• NANNY HARTSMAR
• Varför har ni kommit hit? 114
• Barns frågor som underlag för undervisning och lärande 116
• Vilket ämne har vi? 117
• Vad missade ni - och hur skulle det se ut om alla skulle göra så? 118
• Lärares samhällsuppdrag 120
• Avslutning 123
• 6. Svenskämnet och innehållsfrågan 129
• KARIN JÖNSSON OCH ELISABETH JENNFORS
• Historisk tillbakablick 131
• Innehållsfrågan i några olika klassrum 134
• Innehållsfrågan och styrdokumenten 136
• Innehållsfrågan och forskning 138
• Innehållsfrågan och svenskämnets demokratiuppdrag 139
• Vad är egentligen viktigt? 143
• Avslutning 144
• 7. Naturvetenskap i skolan 148
• MALIN IDELAND OCH CLAES MALMBERG
• Barn pratar klimat 150
• Naturvetenskapens roll i diskussionerna 152
• Naturvetenskapligt arbetssätt 154
• Naturvetenskap och beslutsfattande 158
• Kreativitet 161
• Avslutning 164
• 8. Barn och idrott 167
• KRISTIN FRANSSON OCH SUSANNA HEDENBORG
• Idrottsbegreppet 168
• Tre perspektiv 168
• Idrott som fostransmiljö under tidigmodern tid 171
• Från gymnastik till idrott och hälsa 172
• Tävlingsfostran - föreningsfostran 175
• Genusfostran inom idrotten 177
• Avslutning 180
• 9. Matematikundervisning för grundskolans tidiga år 186
• EVA RIESBECK
• Perspektiv på matematik 187
• Matematikens olika språk 188
• Granska och argumentera 189
• Begrepp, ord och symboler 190
• Tal och taluppfattning 190
• Algebran - ett annat språk 192
• Geometri 193
• Världen genom sannolikhet och statistik 195
• Problemlösning - kittet i matematiken 196
• Mediering - en viktig faktor 198
• Lärarens metaspråk 200
• Avslutning 203
• 10. Historia för grundskolans tidiga år 208
• JOEL RUDNERT
• Vad är historia? 210
• Historiemedvetande 211
• Forskning kring elevers förståelse av historia 212
• Elevernas föreställningar om historia 213
• Kunskap om historia 216
• Kunskap om hur historisk kunskap skapas 220
• Elevers förståelse av källor 221
• Källor i undervisningen 223
• Kunskap om hur historia används - historiebruk 225
• Metodiska slutsatser - att utveckla historiemedvetandet i klassrummet 228
• 11. Samhällsorienterande undervisning med religionskunskap i fokus 235
• BODIL LILJEFORS PERSSON
• De fyra samhällsorienterande ämnenas syfte och roll i grundskolan 1994-2010 237
• Förändringar och nyheter i kursplanerna för SO-ämnena 238
• Några jämförelsepunkter 241
• Religionskunskapsämnets framväxt och förändring 1994-2011 242
• Nytt innehåll för religionskunskapsämnet i Lgr II 244
• Förslag på ämnesintegrerande tema utifrån Lgr II 249
• Avslutning 252
• 12. Engelska som kulturämne i de tidiga skolåren 255
• BJÖRN SUNDMARK
• Engelskan i skolan 256
• Engelska som främmande språk? 256
• Engelska som kultur ämne 258
• Engelska som EIL 259
• Studentbreven 260
• Engelska och flerspråkighet 262
• Populärkulturen som väg till engelskan 263
• Engelska som andraspråk 265
• The language of the world 266
• Skolans engelska 267
• Att bli engelsklärare 269
• Avslutning 269
• 13. Estetiska lärprocesser 274
• ELS-MARI TÖRNQUIST
• Skolan och den estetiska verksamheten 276
• Utbildning i och genom estetik 278
• Estetikens många skepnader i skolans verksamhet 279
• Estetikens möjligheter i en digitaliserad värld 281
• Skolans uppgiftskultur 282
• En arkitektur för estetiskt lärande 284
• Gestaltningen som konstnärlighet och kunskapsmål 286
• Den skapande och kreativa läraren 288
• Skapandets sociala dimension 290
• Produktivt lärande 291
• Avslutning 292
• DEL III Styrning och villkor
• 14. Ledning och styrning av skolan 299
• HELENA HALLERSTRÖM
• Några rektorers vardag 300
• Rektors uppdrag och ansvar 301
• Rektorsbefattningen i skollagen 302
• Rektorsutbildning 303
• Hur skolledarskapet gestaltas och genomförs 304
• Stödja eller styra? 304
• Framgångsrikt ledarskap och samspelet med omgivningen 308
• Förståelse och förändring 310
• Olika ledarstrategier 311
• Avslutning 314
• 15. Bedömning i didaktisk belysning 318
• ANDERS JÖNSSON
• Vad är bedömning? 319
• Varför bedömer man i skolan? 321
• Vad är det för kunskaper som ska bedömas? 322
• Hur kan man bedöma dessa kunskaper? 325
• Vem bedömer? 328
• När bedömer man? 330
• Summativa omdömen 331
• Avslutning 332
• 16. Skolans fysiska miljö 335
• MARJANNA DE JONG
• Samspelet mellan individ och miljö 336
• Vad säger läroplanen? 337
• Planering för samspel 338
• Skolbyggnader i ett historiskt perspektiv 340
• Forskning om skolbyggnader och lärande 343
• Att beskriva och analysera en skola 344
• Rummets form - närhet och distans 345
• Byggnaden som helhet - rumslig struktur 346
• Att lära känna, använda och förändra sin skola 347
• Användning av skolbyggnaden som helhet 347
• Platser med risk för mobbning 348
• Klassrummets utformning och användning 350
• Förändra och testa! 352
• Avslutning 353
• Medverkande författare 359