Webbsök

*00016929cam a2203061 a 4500
*001153609
*00520160405083758.0
*008120627s2012    sw a|||e||||||000 0|swe|c
*020  $a9789147105250
*035  $a(SE-LIBR)13477024
*041  $aswe
*08204$a439.75$223/swe
*084  $aFc.01$2kssb/8 (machine generated)
*1001 $aBolander, Maria,$d1939-
*24510$aFunktionell svensk grammatik /$cMaria Bolander.
*250  $a3. uppl.
*260  $bLiber,$c2018
*300  $a244 s.$bill.$c25 cm
*650 7$asvenska språket
*650 7$aGrammatik
*65012$aLinguistics$0(DLC)sh 85077222
*650 0$aSwedish language
*650 0$aGrammar, Comparative and General
*852  $hFc
^

• Om språk och grammatik 9
• 1.1 Människan och språket 9
• 1.1.1 Språket svarar mot våra behov 9
• 1.1.2 Styrda av utomspråkliga konventioner och vår inre grammatik 13
• 1.1.3 Olika språk strukturerar världen på olika sätt 16
• 1.1.4 Olika språk har olika struktur 18
• 1.2 Kraftfulla hierarkiska system 19
• 1.2.1 Mindre delar bygger upp större enheter 19
• 1.2.2 Ett system med nivåer 20
• 1.3 Allt förändras och kunskapsmassan växer 20
• 1.3.1 Olika forskningsinriktningar 21
• 1.3.2 Många grammatikmodeller 22
• 1.3.2.1 Om syften och metoder 24
• 1.3.2.2 Om grammatik, normer och terminologi 25
• 1.3.2.3 Svenska Akademiens grammatik (SAG) 27
• 1.4 Om nyttan av grammatik 28
• 2 Ord och betydelse - ordsemantik 30
• 2.1 Om ordförråd och olika språks ordförråd 30
• 2.2 Vad är ett ord? 32
• 2.2.1 Lagrade symboler 33
• 2.2.1.1 Olika många referenter - extension och intension 34
• 2.2.1.2 Samma referent - olika ord 36
• 2.2.2 Homonymi eller polysemi: ett ord - flera betydelser 36
• 2.2.3 Lexikaliserade fraser: en betydelse - flera ord 37
• 2.3 Ordbetydelse av olika slag 38
• 2.3.1 Denotation och konnotation: kärnbetydelse och bibetydelser 38
• 2.3.2 Plus- och minusord 40
• 2.3.3 Kontextuell betydelse: sammanhanget avgör 42
• 2.4 Relationer mellan ord 42
• 2.4.1 Hyperonymi och hyponymi - över- och underordnade begrepp 43
• 2.4.2 Varandras motsats 43
• 2.4.3 Synonymer - nästan samma 44
• 2.5 Beskrivning av ords betydelse 44
• 2.5.1 Ordförklaringar och definitioner 45
• 2.5.2 Komponentanalys 45
• 2.5.3 Semantiska fält 46
• 2.5.4 Semantiska nätverk 48
• 2.5.5 Prototypteorin 49
• 3 Talet - fonetiskt och fonologiskt perspektiv 50
• 3.1 Tal - produktion och perception 51
• 3.1.1 Att tala - ett samspel mellan många organ 51
• 3.1.2 Att lyssna - vi fyller i det som fattas 53
• 3.2 Svenskans fonologi 53
• 3.2.1 Det internationella fonetiska alfabetet, IPA54
• 3.2.2 Fonem - de minsta enheterna 54
• 3.2.2.1 Vokalfonem 55
• 3.2.2.2 Konsonantfonem 59
• 3.2.3 Fonotax 63
• 3.2.4 Prosodi 64
• 3.2.4.1 Ordprosodi 65
• 3.2.4.2 Fras - och satsprosodi 68
• 3.2.5 Variation i uttalet 70
• 3.2.5.1 Assimilation och reduktion 70
• 3.2.5.2 Regionala varianter 71
• 3.3 Olika skriftsystem 73
• 3.3.1 Fonem och grafem i svenskan 74
• 3.4 Svenskan och andra språk 76
• 4 Ordbildning 81
• 4.1 Morfem - små betydelsebärare 81
• 4.1.1 Samma betydelse - olika form 84
• 4.2 Olika sätt att bilda ord 85
• 4.3 Sammansättningar - många och ofta långa 86
• 4.3.1 Ett sätt av bli av med betydelse tomma formord 86
• 4.3.2 Tvåledat87
• 4.3.3 Fogen mellan för- och efterled 89
• 4.3.4 Partikelsammansatta verb 90
• 4.3.5 Blandformer och analogibildning 91
• 4.3.6 Varför så många särskrivningar? 92
• 4.4 Avledningar 93
• 4.4.1 Suffix 94
• 4.4.1.1 Substantivbildande suffix 95
• 4.4.1.2 Verbbildande suffix 97
• 4.4.1.3 Adjektivbildande suffix 97
• 4.4.1.4 Adverbbildande suffix 98
• 4.4.1.5 Ordgruppsavledningar 98
• 4.4.2 Prefix 99
• 4.5 Träddiagram visar strukturen 100
• 4.6 Förkortningar - kort är bekvämt 101
• 5 Ord och ordklasser - morfologi 103
• 5.1 Många olika former 103
• 5.2 Svenskans ordklasser 105
• 5.2.1 Tre viktiga kännetecken 105
• 5.2.2 Innehållsord och formord 108
• 5.2.3 En översikt 108
• 5.3 Nominala ordklasser 111
• 5.3.1 Substantiv 111
• 5.3.1.1 Genus - n-ord eller t-ord 11
• 5.3.1.2 Numerus - singularis eller pluralis 114
• 5.3.1.3 Kasus - grundform eller genitiv 115
• 5.3.1.4 Bestämdhet - ett komplext samspel mellan form och betydelse 116
• 5.3.2 Adjektiv 121
• 5.3.2.1 Kongruens - visar samhörighet 121
• 5.3.2.2 Komparation - att vara mer eller mest 123
• 5.3.2.3 Substantiveringar - adjektiv blir substantiv 124
• 5.3.3 Räkneord 124
• 5.3.4 Pronomen 125
• 5.3.4.1 Ersättningsord med syftning 125
• 5.3.4.2 Definita pronomen 128
• 5.3.4.3 Indefinita pronomen 132
• 5.3.4.4 Många skilda slag och dessutom olika i tal och skrift 133
• 5.3.4.5 Pronominella adverb 133
• 5.3.5 Prepositioner 135
• 5.4 Verbala ordklasser 136
• 5.4.1 Verb 137
• 5.4.1.1 Finita och infinita verbformer 138
• 5.4.1.2 Temaformer och böjningsmönster 140
• 5.4.1.3 Tempusformerna och deras betydelse 140
• 5.4.1.4 Mer om verb och tid 143
• 5.4.1.5 Flera verb i följd - verbkedjor 145
• 5.4.1.6 Olika hjälpverb 145
• 5.4.1.7 Utbyggda verb 146
• 5.4.1.8 Transitiva och intransitiva verb 149
• 5.4.1.9 Verb med s-form 150
• 5.4.1.10 Opersonliga verb 150
• 5.4.2 Adverb 151
• 5.4.2.1 Satsadverb 152
• 5.5 Övriga ordklasser 153
• 5.5.1 Konjunktioner och subjunktioner 153
• 5.5.1.2 Konjunktioner - samordnar av samma slag 154
• 5.5.1.3 Subjunktioner - bisatsinledare 155
• 5.5.2 Interjektioner 157
• 6 Fraser, satsled och satser - syntax 158
• 6.1 Fraser av olika slag 159
• 6.1.1 Nominalfraser 159
• 6.1.2 Adjektiv- och adverbfraser 161
• 6.1.3 Prepositionsfraser 162
• 6.1.4 Olika sätt att känna igen en fras 162
• 6.1.4.1 Splittrade fraser 163
• 6.1.4.2 Också samordnade 164
• 6.1.5 Verbfrasen - en fras för sig 165
• 6.1.5.1 Finita och infinita verbfraser 165
• 6.1.5.2 Verbets valens och bestämningar i verbfrasen 165
• 6.2 Satser och satsled 168
• 6.2.1 Satsens kärna - subjekt och predikat 169
• 6.2.1.1 Ett platshållarspråk 172
• 6.2.1.2 Regler har undantag 173
• 6.2.1.3 Finit och infinit nexus 173
• 6.2.2 Objekt 174
• 6.2.2.1 Direkta objekt 174
• 6.2.2.2 Indirekta objekt 175
• 6.2.2.3 Prepositionsobjekt 176
• 6.2.2.4 Innehållsobjekt 177
• 6.2.2.5 Många objekt kan bli subjekt i passiva satser 178
• 6.2.2.6 Objekt i adjektivfraser 180
• 6.2.2.7 Formella objekt 180
• 6.2.2.8 Objekt med infinitiv 180
• 6.2.3 Agent 181
• 6.2.4 Adverbial 181
• 6.2.4.1 Många olika betydelser 181
• 6.2.4.2 Satsadverbial - de viktiga småorden 182
• 6.2.5 Beskrivningar av substantiv och nominalfraser 183
• 6.2.5.1 Attribut 183
• 6.2.5.2 Predikativ 184
• 6.2.6 Om så kallade satsförkortningar och annat utelämnat 188
• 6.2.7 Exempel på satsanalys 190
• 6.2.7.1 Förenklad frasstrukturanalys 191
• 6.2.7.2 "Ta ut satsdelar" 193
• 6.3 Satser och meningar 195
• 6.3.1 Kännetecken för huvudsats och bisats 195
• 6.3.1.1 Olika form 196
• 6.3.1.2 Bisatser som satsled 197
• 6.3.1.3 Olika grader av underordning 201
• 6.3.1.4 Avvikelser 202
• 7 Ordföljd och informationsflöde 204
• 7.1 Ordningen är viktig/Ordning är viktigt 204
• 7.2 Svenskan i jämförelse 205
• 7.3 Satsgrammatiskordföljd - ganska fasta positioner 207
• 7.3.1 Huvudsatsschema 207
• 7.3.2 Bisatsschema 210
• 7.4 Textgrammatisk ordföljd - ändå vissa val 210
• 7.5 Ordföljd och textbyggnad 213
• 7.5.1 Från det ena till det andra 213
• 7.5.2 Upprepat tema 214
• 7.6 Andra medel att påverka informationsflödet 215
• 7.6.1 De viktiga huvudsatserna 216
• 7.6.2 Speciella konstruktioner 217
• 7.6.2.1 Vi presenterar - presenteringskonstruktioner 217
• 7.6.2.2 Vi tematiserar - passivsatser, satsflätor och dubbelt satsled 218
• 7.6.2.3 Vi fokuserar - emfatiska omskrivningar 220
• 7.6.3 Attribut eller predikativ? 221
• 7.6.4 Utbyggda fraser 224
• 7.7 Formen ger innehållet 225
• Referenser och litteratur 226
• Register med termförklaringar 229