Hylla
Författare/Namn
Titel
Utgivning, förlag, etc. Norstedts, Stockholm : 2011, 2:a oförändrade upplagan 2014
SAB Klassning
Omfång
Ämnesord
ISBN
Antal i kö:
*00004916cam 12201249 a 4500
*001162266
*00520130305151017.0
*007
*008100815s2011 sw ||||e |00| 0 swe c
*020 $a9789113026831 (inb.)
*035 $a(SE-LIBR)11894855$x11894855
*08204$a371.272$222/swe
*084 $aEaaa$2kssb/8
*1001 $aLundahl, Christian
*24510$aBedömning för lärande /$cChristian Lundahl
*260 $aStockholm :$bNorstedts,$c2011, 2:a oförändrade upplagan 2014
*300 $a208 s. :$bill.
*592 $aClip2MM$b2013-04-09
*653 $aSkolan
*653 $aBedömning
*653 $aStudieomdöme n
*653 $aBetyg
*850 $aLoBj
*852 $cEab
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
Förlagsinformation: Betyg, nationella prov och skriftliga omdömen är olika former av kunskapsbedömning. I vid mening är kunskapsbedömningar ett av de kraftfullaste pedagogiska verktygen skolan har till sitt förfogande för att disciplinera individen och dess lärande - i både positiv och negativ bemärkelse. Dessutom är kunskapsbedömningar ett politiskt styrmedel. Ämnet är kontroversiellt. Författaren tar inte ställning, den debatten förs i andra forum. Han redovisar i stället relevant forskning för lärare och blivande lärare att stå på när de ska se på sina elevers kunskapsutveckling. Många lärare känner stor vånda inför bedömningsmomentet som de enligt lag måste genomföra. Förhoppningen är att denna bok ger dem det verktyg, de argument och den säkerhet de så länge efterfrågat. Bedömning för lärande&& utgår från att både summativa och formativa bedömningar fyller en plats i utbildning. Det centrala är att se hur de kan komplettera varandra. Boken börjar med en historisk tillbakablick för att sedan följas av en diskussion om samhällets förväntningar på skolväsendet. Vad är användbar kunskap och hur bedömer man den? Utantillrabbel eller förtrogenhetskunskap? Sista delen av boken är praktisk. Hur gör man? Vilka tekniker finns för både summativ och formativ bedömning? Boken svarar mot de krav som ställs i den nya lärarutbildningen. Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment.
Förord 9 Inledning 11 Bedömning för lärande 11 1. Bedömning av elevers lärande som mått på skolans resultat 17 Den moderna kunskapsbedömningens rötter i progressivismen 18 Två sätt att se på skolans resultat i progressivismen 22 2. Olika resultatmått på elevernas och skolans arbete - en jämförelse mellan de nordiska länderna idag 29 Betyg, examinationer och prov som resultatmått i de nordiska länderna: underlag för politisk styrning 29 Betyg enligt ECTS-skalan 30 Frivillig betygssättning 31 Trendbrott. Det svenska betygssystemet 2011 32 Prov och examinationer för likvärda resultat 35 Provens tillförlitlighet 38 Att använda elevresultat som mått på skolresultat 40 3. Bedömning för lärande: återkoppling och utveckling 45 Samhällets behov av nya former för kunskapsbedömning 45 Läroplaner och bedömning 49 Forskningen om bedömning för lärande 51 Lärande som interaktivitet och återkoppling 54 Summativ och formativ återkoppling 58 4. Bedömning för lärande: läraren i fokus 67 Lärarnas betydelse för elevernas resultat 67 Metoder för att utveckla lärares bedömningsfärdighet 72 Hinder för pedagogiska bedömningsreformer 75 Teacher Learning Communities och BFL Exemplet Boråsprojektet 80 Valfrihet och flexibilitet - men med struktur 82 Utvärdering av bedömningsarbetet i Boråsprojektet 83 Fem strategier för att stärka bedömningens roll i lärandet 84 De tre ledorden synlighet, delaktighet och ansvar 85 5. Strategi 1: Att tydliggöra lärandemål, kunskapskvaliteter och betygsnivåer 89 Att konkretisera mål, syfte och kunskapskvaliteter 89 Exempel på precisering av syfte och kunskapskrav i kursplaner 90 Att arbeta med bedömningsmatriser 93 Att arbeta med elevexempel 98 Att ta reda på hur eleverna uppfattat undervisningens syfte 102 Nationella prov som ett sätt att tydliggöra mål och förväntningar 103 6. Strategi 2: Att skapa synliga tecken på lärande 109 Bedömning med hög delaktighet och interaktivitet 109 Diagnostiska frågor - att visa vad man kan 110 Analysera elevernas felsvar och missförstånd 113 Uppgiftsmodifiering - bedömning av elever i behov av särskilt stöd 114 Utvecklande frågor 116 Frågor som preciserar eller öppnar upp 120 Cirkulära frågor synliggör djupet i elevernas förståelse 122 Att göra det skriftliga muntligt i nationella prov 125 7. Strategi 3: Att ge återkoppling som utvecklar lärandet 127 Informationsrik återkoppling 128 Frekvent återkoppling 129 Elevernas vidarearbete utifrån återkoppling på nationella prov 132 8. Strategi 4: Att aktivera eleverna som resurser för varandra 135 Förstärkning av individuella utsagor i klassrummet 135 Kamratbedömningar 138 Nationella prov och kamratbedömningar 141 9. Strategi 5: Att förmå eleverna att ta lärandet i egna händer 145 Smart - eller studiesmart? 145 Ge bara halva svaret! 146 Att aktivera eleverna i deras eget lärande med hjälp av nationella prov 148 Självbedömning 152 Eleverna ska ha makten över sina resultat! 154 10. Bedömning för lärande: möjligheter och begränsningar 157 Positiva och negativa effekter av bedömning 158 Mot allt enklare mått 159 Resultatstyrningens effekter på undervisningen 161 Effekter av publicering av skolresultat 163 Bedömning för lärande - på administrativ nivå 165 Mot en policy för administrativ och pedagogisk användning av skolresultat 167 Appendix 171 Självskattningsenkät för elever, lärare och skolledare 171 Elevenkät 173 Lärarenkät 179 Skolledarenkät 187 Litteratur 195 Register 207