Webbsök

*000     cam a        a 4500
*001172951
*00520211005104027.0
*008100603s2011    sw |||||||||||000 0|swe| 
*020  $a9789127121980$qinb.
*035  $a(SE-LIBR)11863162
*041  $aswe
*08204$a371.2709485$222
*084  $aEab-c$2kssb/8
*084  $aEm-c$2kssb/8
*084  $aEaaa$2kssb/8
*084  $aOdc$2kssb/8
*24510$aUtvärdering och bedömning i skolan :$bför vem och varför? /$cAgneta Hult och Anders Olofsson (red.).
*264 1$aStockholm :$bNatur & kultur,$c2011
*300  $a253 s.$c24 cm
*650 7$aUtvärdering
*650 7$aSkolutveckling
*650 7$aSkolan$zSverige
*650 7$aBetygsättning$zSverige
*653  $aBedömning
*7001 $aHult, Agneta,$d1952-$4edt$0https://libris.kb.se/ds0zcw06bntgdf5n#it
*7001 $aOlofsson, Anders,$d1952-$4edt$0https://libris.kb.se/20dhnzrl3j332xj#it
*852  $cEab
^

• Förord 11
• Introduktion - att utvärdera verksamheter och bedöma individer 13
• av AGNETA HULT OCH ANDERS OLOFSSON
• Utvärdering - på gott och ont 14
• Utvärderingsmodeller 15
• Utvärdering förr och nu i internationell belysning 17
• Bedömning 17
• Formativ bedömning i skolan 18
• Lärarutbildning i ett nordiskt perspektiv 20
• Sverige 20
• Finland, Norge och Danmark 22
• Referenser 25
• tur, Stockholm
• DEL I Utvärdering och bedömning i ett samhälleligt perspektiv 27
• 1. Internationella kunskapsundersökningar 31
• av ULF FREDRIKSSON
• Sveriges deltagande i internationella kunskapsundersökningar 34
• Vad mäter internationella kunskapsundersökningar? 35
• Kunskapsundersökningarnas begränsningar 38
• Kritiken mot internationella kunskapsundersökningar 39
• Medias bevakning 41
• Kunskapsundersökningar i dag och i framtiden 42
• Referenser 45
• 2. Skolinspektionen 49
• av LINDA RÖNNBERG OCH CHRISTINA SEGERHOLM
• Inspektion som styrmedel 51
• Ett nät av granskningar 51
• En myndighet för skolinspektion 53
• Vad ska inspekteras? 53
• Varför inspektion? 54
• Vad tas för givet? 55
• Vad hände sedan? 56
• Inriktning på kontroll 57
• Spelar inspektionen någon roll? 58
• Inspektion och kunskapsresultat 58
• Inspektion och lärare 59
• Inspektion och undervisning 60
• Sammanfattande reflektion 60
• Referenser 62
• 3. Betygen i den svenska skolan 65
• av HANNA EKLÖF
• Betygens syfte och funktion 67
• Dåtid - Det absoluta betygssystemet (1800-1960-tal) 68
• Det relativa betygssystemet (1962-1994) 69
• Varför infördes ett relativt system? 69
• Läroplan, betyg och bedömning i det relativa systemet 70
• Kritik mot det relativa systemet 72
• Nutid - Det mål- och kunskapsrelaterade betygs- och bedömningssystemet (1994-) 73
• Varför infördes ett målrelaterat system? 73
• Läroplan, betyg och bedömning i det målrelaterade systemet 74
• Kritik mot det mål- och kunskapsrelaterade betygs- och bedömningssystemet 76
• Framtid 77
• Sammanfattande reflektion 79
• Referenser 80
• 4. Pedagogisk utvärdering 82.
• av INGER M. ANDERSSON
• Utvärdering av lokal skolutveckling 84
• En starkare informativ styrning 87
• Utvärdering av särskilda satsningar på lokalt utvecklingsarbete 88
• Lågstadiesatsningen 88
• Den externa utvärderingen 91
• Det politiska sammanhanget 91
• Något om effekterna 91
• Vart är pedagogisk utvärdering på väg? 94
• Referenser 97
• DEL II Utvärdering och bedömning för skolutveckling 101
• 5. Bedömning i en mångkulturell skola 105
• av KATARINA NORBERG
• En skola för alla 106
• Det pedagogiska uppdragets etiska dimension 108
• Konsekvenser av kategorisering 112
• Bedömning i mångfalden 114
• Referenser 118
• 6. Elevinflytande 121
• av GÖRAN BOSTEDT och LINDA ERIKSSON
• Demokrati, elevinflytande och didaktisk/pedagogisk praxis 123
• Skolans vardag och frågan om elevinflytande 127
• Elevinflytande i pedagogisk praxis 130
• Pedagogiska arbetssätt (individ) 131
• Lärmiljöer (grupp) 132
• Förverkligande av kunskapsuppdrag och bedömningsprocesser (system) 134
• Studiens slutsatser jämfört med tidigare forskning 137
• Sammanfattande reflektion 140
• Referenser 141
• 7. Aktionsforskning som formativ utvärdering 143
• av KARIN RÖNNERMAN
• Aktionsforskning - processer i fokus 145
• Aktionsforskning för ökad kvalitet i förskolan 149
• Ansvar för processer genom handledning 151
• Erövrat ledarskap - makten över utvärderingen 157
• Referenser 160
• DEL III Bedömning i klassrummet 163
• 8. Elevdokumentation och bedömning 167
• av LISA ASP-ONSJÖ
• Dokumentation i skolan 168
• Elevdokumentation och bedömning - individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram 170
• Föräldrainflytande och dialog genom samtal och elevdokumentation 174
• Sanningsproduktion, motstånd och sekretess 175
• Dokumentation i skolan och i klassrummet 178
• Dokumentation som tillrättavisning 178
• Dokumentation utan kunskapsinnehåll? 180
• Dokumentationskultur och bedömning 185
• Referenser 188
• 9. Skriftliga omdömen 191
• av HÅKAN ANDERSSON
• Bakgrund 192
• Vad säger forskningen? 193
• Skriftliga omdömen - hur ser innehållet ut? 196
• Skriftliga omdömen - lärarattityder 199
• Hur kan resultaten förstås? 200
• Skriftliga omdömen - möjliga konsekvenser 204
• Sammanfattande reflektion 207
• 10. Formativ bedömning 212
• av ANDERS JÖNSSON
• Bevis för att formativ bedömning fungerar 214
• Formativ bedömning i klassrummet 218
• Tydliga mål och kriterier 219
• Feedback 220
• Själv- och kamratbedömning 221
• Svårigheter 222
• Sammanfattande reflektion 224
• Referenser 226
• 11. Proven i skolan 228
• av CHRISTINA WIKSTRÖM
• Att mäta och bedöma kunskaper 229
• Målrelaterade prov 230
• Formativa och summativa prov 231
• Det krävs välutvecklade prov för att bedöma elevers kunskaper 234
• Syftet styr 236
• Hot mot validiteten 237
• Provkonstruktion 238
• Designen är A och O 238
• Uppgiftskonstruktion 239
• Fungerar provet som det är tänkt? 240
• Resultattolkningen 240
• Kommunikation 241
• Mer om prov 242
• Betyg och betygssättning 243
• Betygssättning 244
• Processen 244
• Vanliga felkällor i betygssättningen 245
• Hur gör man? 246
• Sammanfattande reflektion 247
• Referenser 249
• Fackredaktörer 251
• Kapitelförfattare 252