Webbsök

*000     cam a        a 4500
*001173421
*00520230905082231.0
*008131211s2014    sw |||||||||||000 0|swe|c
*020  $a9789144078892
*035  $a(BOKR)9789144078892
*035  $a(SE-LIBR)14855531
*041  $aswe
*08204$a341.2422$223/swe
*084  $aOeale$2kssb/8
*1001 $aBergström, Carl Fredrik,$d1965-
*24510$aIntroduktion till EU-rätten /$cCarl Fredrik Bergström, Jörgen Hettne.
*250  $a1. uppl.
*264 1$aLund :$bStudentlitteratur,$c2014
*300  $a526 s.$c25 cm
*650 7$aEuroparätt
*653  
*653  
*7001 $aHettne, Jörgen,$d1966-$0https://libris.kb.se/wt79ctvf4czbgrt#it
*852  $cOea
^

Förlagsinformation: Det svenska medlemskapet i EU har inneburit en omvälvning och det är i dag svårt att hitta några svenska rättsområden som inte påverkats. Därför är kunskaper om EU-rätten nödvändiga för alla jurister, oavsett ämnesmässig inriktning och oavsett profession. Det främsta syftet med denna bok är att beskriva den moderna EU-rättens uppbyggnad och förklara hur den teoretiskt bör förstås och praktiskt användas inom det svenska rättssystemet. Vår ambition är att boken ska fylla en viktig plats på juristprogrammet samt användas av andra som vill få en uppdaterad förståelse av EU-rätten: praktiserande jurister, tjänstemän samt lärare och studenter inom andra utbildningsområden än juridik. De huvudområden som behandlas i boken är: && && EU-rättens källor och centrala begrepp && && EU:s konstitution && && EU:s politik och rättsområden && && EU:s processrätt och juridiska metod && && EU-rättens inverkan på nationell rätt && && EU-rätten och det svenska statsskicket Introduktion till EU-rätten tilldelades redan på manusstadie Kurslitteraturprisets hederspris 2012.

• Förord 11
• KAPITEL 1Inledning 13
• KAPITEL 2 EU-rättens källor och centrala begrepp 19
• 2.1 Inledning 19
• 2.2 Primärrätten 20
• 2.2.1 Inledning 20
• 2.2.2 EU:s grundfördrag och ändringsfördrag 21
• 2.2.3 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 24
• 2.2.4 EU:s protokoll och bilagor 26
• 2.2.5 EU:s anslutningsfördrag 28
• 2.3 Sekundärrätten 30
• 2.3.1 Inledning 30
• 2.3.2 EU:s rättsakter 32
• 2.3.2.1 Allmänt 32
• 2.3.2.2 Förhållandet mellan olika rättsakter 36
• 2.3.2.3 EU:s normgivning och "lagstiftningsakter" 39
• 2.3.2.4 EU:s normgivning och "icke lagstiftningsakter" 41
• 2.3.3 EU:s avtal 45
• 2.4 Rättspraxis som rättskälla 47
• 2.5 Förarbeten som rättskälla 56
• 2.6 Doktrin som rättskälla 63
• 2.7 Databaser med EU-rättsligt material 64
• KAPITEL 3 EU:s konstitution 67
• 3.1 Inledning 67
• 3.2 Omfattningen av EU:s makt 76
• 3.2.1 Principen om tilldelade befogenheter 76
• 3.2.1.1 Allmänt 76
• 3.2.1.2 Frivilligt utträde ur EU 78
• 3.2.1.3 Kravet på rättslig grund 79
• 3.2.1.4 Underförstådda befogenheter 82
• 3.2.1.5 Befogenhetskatalogen 83
• 3.2.1.6 Flexibilitetsklausulen 86
• 3.2.2 Principen om lojalt samarbete 89
• 3.2.2.1 Allmänt 89
• 3.2.2.2 En dynamisk rättsutveckling 91
• 3.2.2.3 Lojalt samarbete mellan olika organ 92
• 3.2.2.4 Kontrollen av efterlevnad 94
• 3.2.2.5 Kompletterande skyldigheter 97
• 3.2.2.6 Kopplingen till enskildas rättigheter 108
• 3.2.3 Principen om unionsrättens företräde 116
• 3.2.3.1 Allmänt 116
• 3.2.3.2 Framväxten av en princip 118
• 3.2.3.3 En särpräglad konstitutionell princip 122
• 3.2.3.4 Samma princip men olika synsätt 123
• 3.3 Beskrivningen av EU:s makt 127
• 3.3.1 EU:s gemensamma värden och mål 127
• 3.3.2 EU:s demokratiska struktur och unionsmedborgarskap 130
• 3.3.3 EU:s ekonomiska friheter 134
• 3.3.4 EU:s organisation och institutionella ram 137
• 3.3.4.1 Tanken om en institutionell maktbalans 137
• 3.3.4.2 Rådet 140
• 3.3.4.3 Europeiska rådet 141
• 3.3.4.4 Europaparlamentet 142
• 3.3.4.5 Europeiska kommissionen 144
• 3.3.4.6 EU-domstolen 145
• 3.3.4.7 Europeiska centralbanken 147
• 3.3.4.8 Revisionsrätten 148
• 3.3.4.9 EU:s organ och byråer 149
• 3.3.5 Förfaranden för fördjupade samarbeten 154
• 3.3.6 Förfaranden för fördragsändringar 156
• 3.3.7 En konstitutionell asymmetri 159
• 3.4 Begränsningen av EU:s makt 163
• 3.4.1 En konstitutionell kontroll 163
• 3.4.2 Subsidiaritetsprincipen 164
• 3.4.3 Proportionalitetsprincipen 166
• 3.4.4 Principen om respekt för grundläggande rättigheter 168
• 3.4.4.1 Allmänt 168
• 3.4.4.2 EU:s grundläggande rättigheter i allmänna rättsprinciper 169
• 3.4.4.3 EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna 174
• 3.4.4.4 EU:s anslutning till Europakonventionen 184
• 3.4.5 Principen om respekt för nationell identitet 190
• 3.4.6 En konstitutionell pluralism 193
• KAPITEL 4 EU:s politik och rättsområden 197
• 4.1 Uppdelningen mellan inre och yttre åtgärder 197
• 4.2 EU:s inre åtgärder: negativ integration 198
• 4.2.1 Betydelsen av EU:s inre marknad 198
• 4.2.2 EU-rättens marknadsprinciper 203
• 4.2.2.1 Allmänt 203
• 4.2.2.2 Principen om likabehandling 204
• 4.2.2.3 Principen om ömsesidigt erkännande 208
• 4.2.2.4 Proportionalitetsprincipen 210
• 4.2.2.5 Kravet på marknadstillträde 212
• 4.2.2.6 Utvecklingen av strukturella garantier 214
• 4.2.2.7 Betydelsen av unionsmedborgarskap 215
• 4.2.3 EU:s konkurrenspolitik 217
• 4.2.3.1 Konkurrensregler för privata företag 217
• 4.2.3.2 Konkurrensregler för offentliga företag 220
• 4.2.3.3 Förbudet mot statligt stöd 222
• 4.2.4 Räckvidden av regelverket för EU:s inre marknad 226
• 4.2.5 Konsekvenser av att offentlig verksamhet privatiseras 228
• 4.2.6 Begreppet offentlig makt och betydelsen av myndighetsutövning 234
• 4.2.7 EU:s inre marknad och samhällsnyttan 235
• 4.2.7.1 Allmänt 235
• 4.2.7.2 Begreppet tjänster av allmänt intresse 236
• 4.2.8 EU-domstolens roll: juridik eller politik? 239
• 4.3 EU:s inre åtgärder: positiv integration 249
• 4.3.1 Inledning 249
• 4.3.2 Lagharmonisering inom EU 251
• 4.3.2.1 Allmänt 251
• 4.3.2.2 Den tidiga utvecklingen 252
• 4.3.2.3 Ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer 257
• 4.3.2.4 Harmonisering, icke harmonisering och anmälningsskyldigheter 259
• 4.3.3 Omfattningen av EU:s befogenhet 260
• 4.3.4 Valet av harmoniseringsinstrument 263
• 4.3.5 Utmaningar för EU:s inre marknad 264
• 4.3.5.1 Allmänt 264
• 4.3.5.2 Den ekonomiska utmaningen 265
• 4.3.5.3 EU:s krisåtgärder 2010-2013 268
• 4.3.5.4 Den sociala utmaningen 274
• 4.3.5.5 EU:s arbetsrätt 277
• 4.3.5.6 Den ekologiska utmaningen 285
• 4.3.5.7 Den rättsliga utmaningen 290
• 4.4 EU:s yttre åtgärder 299
• 4.4.1 Inledning 299
• 4.4.2 EU:s traktatkompetens 301
• 4.4.3 Utrikes- och säkerhetspolitik 303
• 4.4.4 Restriktiva åtgärder 306
• 4.4.5 Handelspolitik 313
• KAPITEL 5 EU:s processrätt och juridiska metod 317
• 5.1 EU:s domstolar 317
• 5.1.1 Inledning 317
• 5.1.2 Institutionen EU-domstolen 319
• 5.1.3 Domstolarnas inre organisation 320
• 5.1.4 EU-domstolens och Tribunalens behörighet 323
• 5.2 Olika processformer 326
• 5.2.1 Inledning 326
• 5.2.2 Fördragsbrottstalan 327
• 5.2.2.1 Allmänt 327
• 5.2.2.2 Mot vem kan talan riktas 328
• 5.2.2.3 Vad utgör ett fördragsbrott? 329
• 5.2.2.4 Förfarandets olika steg 330
• 5.2.2.5 Verkningar av EU-domstolens dom 332
• 5.2.2.6 Sanktioner 333
• 5.2.2.7 Behöver kontrollanten kontrolleras? 335
• 5.2.2.8 Sverige inför rätta 337
• 5.2.3 Tvister mellan medlemsstater 340
• 5.2.4 Ogiltighetstalan 343
• 5.2.4.1 Allmänt 343
• 5.2.4.2 Ogiltighetsgrunderna 344
• 5.2.4.3 Talerätt för medlemsstater och institutioner 347
• 5.2.4.4 Talerätt för enskilda individer 348
• 5.2.4.5 Utökad talerätt 351
• 5.2.4.6 Tidsfristen 353
• 5.2.5 Passivitetstalan 354
• 5.2.6 Skadeståndstalan 355
• 5.2.6.1 Allmänt 355
• 5.2.6.2 Anställdas ansvar 356
• 5.2.6.3 Skadestånd till följd av avtalsbrott 357
• 5.2.6.4 Utomobligatoriskt skadeståndsansvar 358
• 5.2.6.5 Skada 362
• 5.2.6.6 Orsakssamband 363
• 5.2.7 Förhandsavgörande 363
• 5.2.7.1 Allmänt 363
• 5.2.7.2 Vad är en "domstol"? 366
• 5.2.7.3 Vad utgör sista instans? 370
• 5.2.7.4 Läran om acte clair 372
• 5.2.7.5 Är svenska domstolar obenägna att ställa frågor? 373
• 5.2.7.6 När bör/ska en nationell domstol begära förhandsavgörande? 376
• 5.2.7.7 Svarar EU-domstolen på alla frågor? 378
• 5.2.7.8 Rättsverkningar av ett förhandsavgörande 380
• 5.3 EU-domstolarnas arbetsmetoder 382
• 5.3.1 Allmänna rättsprinciper 382
• 5.3.2 De många språkens betydelse 384
• 5.3.3 EU-domstolens komparativa metod 386
• 5.3.4 EU-domstolens tolkningsmetoder 389
• 5.3.4.1 Allmänt 389
• 5.3.4.2 Många olika tolkningsmetoder 390
• 5.3.4.3 Olika språkversioner 390
• 5.3.4.4 Autonom tolkning 391
• 5.3.4.5 Betydelsen av allmänna rättsprinciper 391
• 5.3.4.6 Betydelsen av ingressen och icke-bindande rättsakter 391
• 5.3.4.7 Analogitolkning och motsatsslut 392
• 5.3.4.8 Systematisk tolkning 393
• 5.3.4.9 Teleologisk tolkning 393
• 5.3.5 Rättspraxis prejudikatvärde 395
• KAPITEL 6 EU-rätten och nationell rätt 399
• 6.1 Inledning 399
• 6.2 Bestämmelser med direkt effekt 400
• 6.3 Förhållandet mellan direkt effekt och företräde 403
• 6.4 Rättsakternas olika verkningar 407
• 6.5 Ett bristfälligt rättighetsskydd? 410
• 6.6 Principen om konform tolkning 413
• 6.7 Principen om medlemsstaternas skadeståndsansvar 419
• 6.8 En nationell processuell autonomi? 425
• 6.9 Gränserna för EU-rättens genomslag 430
• 6.10 Nationella skyldigheter vid genomförande av EU-rätten 440
• 6.10.1 Inledning 440
• 6.10.2 Att genomföra direktiv 440
• 6.10.3 Att genomföra förordningar 443
• 6.10.4 Att göra mer än vad som behövs 445
• 6.10.5 Att förbättra EU-rätten 447
• KAPITEL 7 EU-rätten och det svenska statsskicket 449
• 7.1 EU i regeringsformen 449
• 7.1.1 Om överlåtelse av svensk beslutanderätt 449
• 7.1.2 Om begränsning av europeisk beslutanderätt 452
• 7.1.2.1 Allmänt 452
• 7.1.2.2 Kravet på vad EU får göra 453
• 7.1.2.3 Kravet på hur EU får göra 456
• 7.2 Riksdagens förhållande till EU 458
• 7.2.1 Ett flexibelt förhållningssätt 458
• 7.2.2 Riksdagens möjligheter att bevaka och bedöma 461
• 7.2.2.1 Allmänt 461
• 7.2.2.2 Indirekta kontrollmöjligheter 462
• 7.2.2.3 Direkta kontrollmöjligheter 463
• 7.3 EU och de svenska domstolarna 468
• 7.4 En konstitutionell dialog 470
• Källförteckning 477
• Litteratur 477
• EU:s rättsakter 491
• Förordningar 491
• Direktiv 494
• Beslut 496
• Meddelanden 497
• Övriga rättsakter 498
• EU:s avtal 498
• Offentligt tryck från EU 498
• Offentligt tryck från Sverige 500
• Propositioner 500
• Betänkanden 501
• Skrivelser 501
• Övriga källor 502
• Rättsfallsregister 503
• EU-domstolen 503
• Efta-domstolen 520
• Svenska domstolar 520
• Tyska författningsdomstolen (Bundesverfassungsgericht) 520
• Polska författningsdomstolen (Trybunal konstytucyjny) 520
• Sakregister 521