Webbsök

*000     cam a        a 4500
*001193689
*00520221018161717.0
*008011211s1986    sw ||||e||||||001 0|swe| 
*020  $a9127501493$c130:00
*020  $a9789127501492$qtr.
*035  $a(SE-LIBR)329260
*041  $aswe
*082  $a439.786 4
*08204$a439.7824$223/swe
*084  $aFc.01$2kssb/6
*084  $aFct.01$2kssb/6
*1001 $aBallardini, Kerstin,$d1944-
*24510$aMål :$bsvenska som främmande språk.$pSvensk grammatik : svensk grammatik på svenska
*264 1$aStockholm :$bNatur och kultur,$c1986
*300  $a183 s.
*500  $aHärtill AV-material
*500  $aÄven tillg. med tryckår: 2. tr., 1986 ; 3. tr., 1987 ; 4. tr., 1988 ; 5. tr., 1990 ; 6. tr., 1993 ; 7. tr., 1999 (Trelleborg : Berling Skog) ; 8. tr., 2006 ; 9. tr., 2009; 10. tr. 2010
*500  $aÄven tillg. med tryckår: 2. tr., 1986 ; 3. tr., 1987 ; 4. tr., 1988 ; 5. tr., 1990 ; 6. tr., 1993 ; 7. tr., 1999 (Trelleborg : Berling Skog) ; 8. tr., 2006 ; 9. tr., 2009 ; 15. tr, 2017
*546  $asvenska
*650 7$aSvenska som främmandespråk
*650 7$aSvenska som andraspråk
*650 2$aEmigration and immigration
*650 2$aTeaching materials
*650 2$aLanguage$xSwedish
*650 2$aLinguistics$xSwedish
*653  $aSvenska som andraspråk
*653  $aLärobok
*653  $aSvenska som främmande språk
*653  $aInvandrarundervisning
*653  $aGrammatik
*653  $aSpråkvetenskap
*7001 $aStjärnlöf, Sune,$d1945-$0https://libris.kb.se/75knv3mr0d6q6j1#it
*7001 $aViberg, Åke,$d1945-$0https://libris.kb.se/rp36c999326fkxn#it
*7400 $aSvensk grammatik
*7400 $aSvensk grammatik på svenska
*77200$aBallardini, Kerstin, 1944-$tMål : svenska som främmande språk [Kerstin Ballardini, Sune Stjärnlöf, Åke Viberg]$dStockholm : Natur och kultur, 1982-$wIMP(SE-LIBR)9903354444
*852  $hFct
^

• 1 Introduktion 9
• 1.1 Vad behöver man lära sig för att kunna tala ett nytt språk? 9
• 1.2 Varför måste man lära sig grammatik? 10
• 1.3 Mening och sats 12
• 1.4 Ordens böjning. Ändelser 13
• 2 Ordklasserna 14
• 2.1 Verbet och dess böjning 15
• 2.2 Substantivet och dess böjning 17
• 2.3 Numerus 17
• 2.4 Bestämdhet 18
• 2.5 Substantivet: en-ord och ett-ord 19
• 2.6 Personliga pronomen 20
• 2.7 Adjektiv 22
• 2.8 Adverb 22
• 2.9 Prepositioner 23
• 2.10 Räkneord 23
• 3 Subjekt, verb och objekt 24
• 3.1 Satsdelarna 24
• 3.2 Subjekt, objekt och ordföljden i svenskan 25
• 3.3 Platshållartvånget 27
• 4 Olika typer av satser 29
• 4.1 Nekad sats: inte 29
• 4.2 Ja/nej-fråga 29
• 4.3 Frågeordsfråga 30
• 4.4 Frågeorden 32
• 4.5 Ytterligare en satsdel: adverbial 33
• 4.6 Spetsställning 34
• 4.7 Kortsvar 35
• 4.8 "Sten tittar på teve" 36
• 4.9 Verben vara och ha 37
• 5 Pronomen 39
• 5.1 Personliga pronomen 39
• 5.2 Reflexiv form 40
• 5.3 Man 41
• 5.4 Ordföljden i satser med pronomen 41
• 6 Satser med flera verb. Uppmaningar 43
• 6.1 Flera verb i följd 43
• 6.2 Hur man bildar infinitiv ur presens 43
• 6.3 Några vanliga hjälpverb 44
• 6.4 Uppmaningar. Imperativ 45
• 6.5 Uppmaningar och artighet 46
• 6.6 Ordföljden i satser med flera verb 47
• 6.7 Satsadverbial 47
• 6.8 Ja/nej-fråga (vid flera verb) 48
• 6.9 Frågeordsfråga och spetsställning (vid flera verb) 49
• 7 Sammansatta meningar 50
• 7.1 Samordning och underordning 51
• 7.2 Huvudsats och bisats 51
• 7.3 Att-bisatser 52
• 7.4 Adverbialsbisatser 54
• 7.5 Ordföljden i bisatser 55
• 7.6 Relativbisatser 55
• 8 Uttal och stavning 56
• 8.1 Vokaler och konsonanter 56
• 8.2 Hur språkljuden bildas. Tonande och tonlösa ljud 56
• 8.3 Betoning och längd 57
• 8.4 Akut och grav accent 58
• Svenskans vokaler 58
• 8.5 Svenskans långa vokaler 61
• 8.6 Svenskans korta vokaler 62
• 8.7 Uttalet av ö och ä framför r 63
• 8.8 Uttalet av bokstaven o 63
• 8.9 Svenskans konsonanter 64
• 8.9.1 Svenskans klusiler 65
• 8.9.2 Svenskans frikativor 66
• 8.10 Övriga konsonanter 68
• 8.11 Konsonantgrupper 68
• 8.12 Bokstavskombinationer med j som uttalas som ett ljud 69
• 8.13 Uttalet av bokstäverna g, k och sk framför främre vokal 70
• 8.14 Uttalet av konsonantkombinationerna rt, rd, rn, rs 70
• 8.15 Dubbelteckning av konsonant 71
• 8.16 Dubbelteckning av m och n 73
• 8.17 Stor och liten bokstav 74
• 9 Verbet och dess böjning 75
• 9.1 Perfekt och pluskvamperfekt 79
• 9.2 Futurum 83
• 9.3 Hur man bildar de olika verbformerna 85
• 9.4 Infinitiv 86
• 9.5 Supinum 87
• 9.6 Presens 87
• 9.7 Preteritum 88
• 9.8 Starka verb 89
• 9.9 Kortverb 90
• 9.10 Oregelbundna verb 92
• 9.11 Passiv 93
• 9.12 Bildandet av verbets s-form 95
• 9.13 Verbets participformer 96
• 9.14 Presens particip 96
• 9.15 Perfekt particip 97
• 9.16 Verb med dubbla objekt 98
• 9.17 Partikelverb 98
• 10 Substantivets böjning 100
• 10.1 En-ord och ett-ord 101
• 10.2 Bestämdhet 102
• 10.3 Användningen av bestämd och obestämd form 103
• 10.3.1 Artiklarnas grundfunktion 104
• 10.3.2 Några speciella användningar av artiklarna 107
• 10.4 Räkningsbara och icke-räkningsbara substantiv 108
• 10.5 Substantivets pluralformer 109
• 10.6 Plural vid avledningsändelser 112
• 10.7 Substantiv som växlar vokal i plural 113
• 10.8 Bestämd form i plural 113
• 10.9 Plural: sammanfattning 114
• 10.10 Genitiv 115
• 11 Adjektivet 116
• 11.1 Några grundbegrepp 117
• 11.2 Böjning av artiklar och adjektiv i obestämd form 118
• 11.3 Böjning av artiklar och adjektiv i bestämd form 119
• 11.4 Böjning av artiklar och adjektiv i plural 120
• 11.5 Adjektivet som predikativ 121
• 11.6 Sammanfattning av adjektivets böjning 122
• 11.7 Adjektivet liten 122
• 11.8 Böjning av participen 122
• 11.9 T-formen av perfekt particip och vissa adjektiv 123
• 11.10 A-formen av vissa perfekt particip och adjektiv 125
• 12 Possessiva pronomen och genitiv 126
• 12.1 Possessiva pronomen 126
• 12.2 Reflexiv form av possessiva pronomen: sin 127
• 12.3 Böjning av possessiva pronomen 128
• 12.4 Böjning av substantivet och adjektivet efter genitiv och possessiv 129
• 13 Några ytterligare attribut 131
• 13.1 Den här och den där 131
• 13.2 Vilken 132
• 13.3 Någon 133
• 13.4 Inte någon - ingen 134
• 13.5 All, hel, annan, sådan m fl attribut 136
• 14 Jämförelse. Komparativ och superlativ 139
• 14.1 Allmäntom jämförelse 140
• 14.2 Adjektivets komparativform 141
• 14.3 Adjektivets superlativformer 142
• 14.4 Adjektiv som slutar på er, el eller en 143
• 14.5 Oregelbundna adjektiv 143
• 14.6 Komparativ och superlativ med mer och mest 144
• 14.7 Adverb. Ord som betecknar grad, mängd och antal 145
• 15 Rumsuttryck. Befintlighet och förflyttning 146
• 15.1 Här och där 146
• 15.2 Verb som anger befintlighet: sitta, stå, ligga 147
• 15.3 Prepositioner som anger befintlighet149
• 15.4 Prepositioner som anger riktning 1!
• 15.5 Några viktiga rörelseverb 153
• 15.6 Sätta, ställa, lägga 155
• 15.7 Befintlighets- i stället för riktningsprepositioner 157
• 15.8 Partiklar 157
• 15.9 "Pojken sprang in i huset/ut ur huset" 159
• 16 Bisatser och infinitivkonstruktioner 161
• 16.1 Infinitivmärket att 161
• 16.2 Att-bisatsen och infinitiven som subjekt 164
• 16.3 Viktiga verb med att-bisats eller infinitiv som objekt 166
• 16.4 Indirekt fråga 169
• 16.5 Indirekt ja/nej-fråga 170
• 16.6 Indirekt frågeordsfråga 171
• 16.7 Relativsatsen 172
• 16.8 Ensamma prepositioner 174
• 17 Emfatisk omskrivning och presentering 176
• 17.1 Emfatisk omskrivning 176
• 17.2 Presentering 178
• 17.3 När kan man presentera ett subjekt 179
• Register 181