Webbsök : Digitalteknik : teori och praktik

Träfflista

Digitalteknik : teori och praktik

Hylla	Pci
Författare/Namn	Carlson, Per,
Titel	Digitalteknik : teori och praktik
Utgivning, förlag, etc.	Studentlitteratur, Lund : 2016
SAB Klassning	Pci
Upplaga	Ny, rev. utg.
Omfång	612 s. : ill.
Anmärkning: Allmän	Tidigare utgiven på annat förlag
Term	Digitalteknik Digital electronics
Medarbetare	Johansson, Staffan,
ISBN	9789144093727
Antal i kö:	0 (0)

*00003380cam 122009137a 4500
*001280342
*00520161115101411.0
*008160901s2016    sw ||||e     |00| 0|swe c
*020  $a9789144093727
*035  $a(SE-LIBR)19649130
*08204$a621.381 $223/swe
*084  $aPci $2kssb/8 (machine generated)
*1001 $aCarlson, Per,
*24510$aDigitalteknik : $bteori och praktik / $cPer Carlson, Staffan Johansson
*250  $aNy, rev. utg.
*260  $aLund : $bStudentlitteratur,$c2016
*300  $a612 s. : $bill.
*500  $aTidigare utgiven på annat förlag
*650 7$aDigitalteknik
*650 0$aDigital electronics
*7001 $aJohansson, Staffan,$d1948-
*852  $hPci
^

Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här för att vara den första som skriver ett omdöme.

Förord 17
1 Inledning 19
1.1 Digitalt och analogt 19
1.2 Logik 21
1.2.1 Boolesk algebra - logikens matematik 22
1.3 Digitala system - några exempel 24
1.3.1 Datorn 24
1.3.2 Numeriskt styrsystem - NC 25
1.3.3 Processtyrning och A/D-omvandling 26
1.4 Byggstenarna 27
2 Talsystem och koder 29
2.1 Positionssystem 30
2.1.1 Andra talsystem 31
2.2 Binära talsystemet 32
2.2.1 Exempel på olika två-tillstånd 33
2.2.2 Det binära talsystemets vikter 34
2.2.3 Omvandling från binära till decimala tal 35
2.2.4 Omvandling från decimala till binära tal 37
2.2.5 Binära reella tal 38
2.3 Oktala talsystemet 40
2.4 Hexadecimala talsystemet 41
2.4.1 Omvandling mellan binär och hexadecimal form 41
2.4.2 Omvandling mellan hexadecimal och decimal form 43
2.5 Binär aritmetik 45
2.5.1 Binär addition 45
2.5.2 Binär subtraktion 46
2.5.3 Negativa tal skrivna som tecken-belopp 47
2.5.4 Negativa tal skrivna med komplementmetoden 48
2.5.5 2-komplement 48
2.5.6 1-komplement 50
2.5.7 Aritmetik med binära reella tal 53
2.5.8 Representation med fixtal 54
2.5.9 Representation med flyttal 54
2.5.10 IEEE Standard för flyttal 56
2.5.11 Binär multiplikation 58
2.5.12 Binär division 59
2.5.13 Sammanfattning av binär aritmetik 60
2.6 Serie- och parallellform 61
2.7 Alfanumeriska koder 62
2.7.1 ASCII-kod 63
2.7.2 Unicode 64
2.8 BCD-kod 68
2.8.1 BCD-aritmetik 69
2.9 Excess-3-kod 70
2.10 Gray-kod 70 Läs mer 73
Självkontrollfrågor 74
3 Logisk algebra och grindar 77
3.1 Lite historia 77
3.2 ICKE-operationen 78
3.3 Inverterare 80
3.3.1 En enkel inverterare 82
3.4 OCH-operationen 83
3.5 AND-grind 85
3.5.1 En enkel AND-grind 87
3.6 ELLER-operationen 87
3.7 OR-grind 89
3.7.1 En enkel OR-grind 90
3.8 EXKLUSIVT-ELLER-funktionen 91
3.9 X-OR-grind och X-NOR-grind 94
3.9.1 X-OR-grinden 94
3.9.2 X-NOR-grinden 94
3.10 NAND-grind 95
3.10.1 En enkel NAND-grind 96
3.11 NOR-grind 96
3.11.1 En enkel NOR-grind 97
3.12 Tolkning av sanningstabell 97
3.12.1 Minimering av logiska uttryck 100
3.12.2 Mintermer och SP-form 101
3.12.3 Från SP-formen till sanningstabellen 102
3.12.4 Maxtermer och PS-form 103
3.12.5 Funktioner skrivna på SP- eller PS-normalform 104
3.13 Logiska lagar 105
3.13.1 Grundläggande postulat 106
3.13.2 Dualitet 106
3.13.3 Lagar för en variabel 107
3.13.4 Bevis med perfekt induktion 107
3.13.5 Bevis med sanningstabell 108
3.13.6 Logiska lagar med flera variabler 108
3.13.7 Bevis med Venndiagram 109
3.13.8 De Morgans teorem 110
3.13.9 Funktioners invers och dualitet 111
3.13.10 Duala funktioner och positiv/negativ logik 111
3.14 Olika grindsymboler 113 Självkontrollfrågor 114
4 Logiska funktioner och kombinatorik 119
4.1 AND/OR-logik 120
4.1.1 AND/OR-logik och SP-form 121
4.1.2 Grindnätets nivåer 122
4.1.3 OR/AND-logik 123
4.2 NAND-logik 124
4.2.1 Ekvivalensmetoden för analys av NAND-nät 126
4.2.2 Ekvivalensmetoden för syntes av NAND-nät 128
4.3 NOR-logik 129
4.4 NAND/NOR-logik och SP/PS-form 132
4.5 Låsande insignaler 133
4.6 Karnaughdiagram 135
4.6.1 Hoptagningar i Karnaughdiagram 137
4.6.2 Regler för hoptagningar i Karnaughdiagram 138
4.6.3 Exempel på hoptagningar 139
4.6.4 Föra in en funktion i Karnaughdiagrammet 142
4.6.5 Hoptagning av nollor 142
4.6.6 Hoptagning av nollor för att få SP-funktioner 144
4.6.7 Hoptagning av ettor för att få PS-funktioner 145
4.7 Quine-McCluskey-metoden 146
4.7.1 Primimplikatortabellen 151
4.7.2 Expandera en funktion så att den innehåller endast mintermer 152
Självkontrollfrågor 153
5 IC-kretsteknologier 159
5.1 Integrerade kretsar - introduktion 159
5.1.1 IC-kretsens historia 159
5.1.2 IC-kretsen - ett exempel på nanoteknologi 161
5.1.3 Moores lag 162
5.1.4 Digitala IC-kretsar - de tre huvudtyperna 163
5.2 Bipolära digitala IC-kretsar 164
5.2.1 De första bipolära IC-kretsarna 164
5.2.2 ECL-tekniken 165
5.2.3 TTL-tekniken 165
5.2.4 "Ur-TTL-kretsen" - 7400 166
5.2.5 De olika TTL-familjerna 166
5.3 Kapsling av digitala IC-kretsar 168
5.3.1 Hålmontering 169
5.3.2 Ytmontering 170
5.3.3 Leadless ytmontering 172
5.4 CMOS - den vanligaste digitala IC-teknologin 173
5.4.1 PMOS och NMOS 174
5.4.2 CMOS-inverteraren och dess effektförbrukning 174
5.4.3 De olika spänningsfamiljerna för CMOS 176
5.4.4 CMOS-ingångar 177
5.4.5 Schmitt-trigger-ingång 177
5.4.6 Open-drain utgång 179
5.4.7 Trådade grindar 180
5.4.8 3-state-utgång 181
5.5 CMOS-familjerna 182
5.5.1 Den första CMOS-serien - 4000-serien 182
5.5.2 Efterföljaren till 4000-serien - high-speed CMOS 182
5.5.3 AC-serien - en snabbare CMOS-familj i 5 V utförande 183
5.5.4 AHC-serien - den "senaste" 5 V CMOS-familjen 184
5.5.5 Ett CMOS-datablad - SN74AHC00 184
5.5.6 BiCMOS - en lyckad blandning av bipolär och CMOS-teknologi 188
5.5.7 CMOS- och BiCMOS-familjerna med Vcc ner till 0,8 V 189
5.5.8 En konfigurerbar IC-krets 191
5.5.9 Little Logic 193
5.5.10 IC-kretsfamiljernas historia 194
5.6 Anpassning mellan system med olika Vcc 194
5.7 ESD - IC-kretsens värste fiende? 195
5.7.1 Hur man skyddar IC-kretsen mot ESD-skador 196
5.7.2 Hur man bygger in ESD-skydd i systemen 197
Läs mer 199
Självkontrollfrågor 199
6 Kombinatoriska kretsar 203
6.1 Digital komparator 203
6.1.1 4-bitars komparatorn HEF4585B 203
6.1.2 8-bitars komparatorn SN74HC684 206
6.2 Paritetsgenerator/-detektor 208
6.2.1 Paritetskontroll 208
6.2.2 Enkel paritetsgenerator och paritetsdetektor 209
6.3 Multiplexer 210
6.3.1 Enkel multiplexer med två dataingångar 211
6.3.2 En liten multiplexer - 74AUP1G157 213
6.3.3 Multiplexer med fyra dataingångar 214
6.3.4 IEC-symbolen för multiplexern 214
6.3.5 4-1-multiplexern 74HC253 215
6.3.6 IEC-symbolen för multiplexern 74HC253 217
6.3.7 Logiska funktioner realiserade med multiplexer 218
6.4 Demultiplexer 219
6.5 Avkodare 220
6.5.1 2-4-avkodaren/demultiplexern 74AHC139 222
6.5.2 IEC-symbolen för avkodare och demultiplexer 224
6.6 BCD-till-sjusegment-avkodare 225
6.7 Kodare 228
6.7.1 8-bitars kodaren MC14532B 228
6.8 Binärtalsadderare 230
6.8.1 Halvadderare 231
6.8.2 Heladderare 231
6.8.3 Parallelladderare 234
6.8.4 Binär subtraktionskrets 235
6.9 ALU - Arithmetic Logical Unit 236
Läs mer 237
Självkontrollfrågor 237
7 Vippor 241
7.1 Sekvenskretsar 241
7.2 Låskrets med NOR-grindar 242
7.2.1 Låskretsens omslagsförlopp 243
7.3 Låskrets med NAND-grindar 245
7.3.1 S'R'-låskrets 245
7.3.2 Kontaktstuds 246
7.4 Grindade låskretsar 248
7.4.1 Grindad SR-låskrets 248
7.4.2 Grindad SR-låskrets med preset och clear 249
7.4.3 Grindad D-låskrets 250
7.4.4 Grindade D-låskretsen SN74LVC1G373 251
7.4.5 Större grindade D-låskretsar 252
7.4.6 När är den grindade D-låskretsen inte så lämplig? 252
7.5 Master-slave-vippor 253
7.6 Flanktriggade D-vippor 254
7.6.1 Flanktriggade D-vippan SN74AUP1G80 255
7.6.2 Tidsparametrar för flanktriggade vippor 256
7.7 JK-vippan 257
7.7.1 Flanktriggade JK-vippan 74HC107 259
7.8 T-vippan 260
Läs mer 261
Självkontrollfrågor 261
8 Sekvenskretsar 265
8.1 Modeller för synkrona sekvenskretsar 266
8.1.1 Mealy-modellen 266
8.1.2 Moore-modellen 268
8.2 Ett syntesexempel 269
8.2.1 Tillståndsgrafen 269
8.2.2 Tillståndstabellen 271
8.2.3 Tillståndskodning 272
8.2.4 Flödestabellen 273
8.2.5 Karnaughdiagram för funktionerna Q+ och Y 274
8.2.6 Realisering med grindar och vippor 275
8.2.7 Kontroll av odefinierade tillstånd 276
8.2.8 Sammanfattning 277
8.2.9 Syntes enligt Moore-modellen 278
8.3 Några olika tillståndsbegrepp 280
8.3.1 Stopptillstånd 280
8.3.2 Förlusttillstånd 281
8.3.3 Isolerat tillstånd 281
8.3.4 Starkt förbunden tillståndsgraf 281
8.3.5 Autonoma nät 282
8.4 Tillståndsminimering 283
8.4.1 Ekvivalenta tillstånd 284
8.4.2 1-ekvivalens 285
8.4.3 k-ekvivalens 286
8.4.4 Ett tillämpningsexempel 288
8.5 Ytterligare ett syntesexempel 290
8.5.1 1-ekvivalens 292
8.5.2 2-ekvivalens 292
8.5.3 3-ekvivalens 293
8.5.4 4-ekvivalens 294
8.5.5 Tillståndskodning 295
8.5.6 Flödestabellen 295
8.5.7 Realisering av sekvenskretsen 296
8.6 Iterativa kombinatoriska nät 297
8.6.1 Generell modell för iterativa kombinatoriska nät 299
8.6.2 Förenkling av iterativa kombinatoriska nät 300
8.6.3 Fördelar och nackdelar 301
8.7 Realisering med andra vipptyper 302
8.7.1 Excitationstabell för JK-vippan 302
8.7.2 Karakteristisk ekvation för vippor 303
8.7.3 Realisering med JK-vippa 305
8.8 Analys av asynkrona sekvensnät 307
8.8.1 Analys av en asynkron sekvenskrets 308
8.9 Hasard och kapplöpning 310
8.9.1 Ändring av flera insignaler samtidigt 310
8.9.2 Statisk hasard 311
8.9.3 Dynamisk hasard 312
8.9.4 Kapplöpning 313
8.9.5 Tillståndsändringar i asynkrona sekvensnät 314
8.9.6 Kapplöpning i asynkrona sekvensnät 315
8.10 Syntes av asynkrona sekvenskretsar 316
Självkontrollfrågor 321
9 Exempel på sekvenskretsar 327
9.1 Register uppbyggda med låskretsar 327
9.1.1 8-bitars låskretsregistret 74HC573 328
9.1.2 8-bitars klockade registret 74HC574 330
9.2 Skiftregister 331
9.2.1 Seriell inläsning/utmatning 332
9.2.2 8-bitars skiftregistret 74LV165 333
9.2.3 Parallell synkron inläsning 334
9.2.4 Vänsterskiftande skiftregister 335
9.2.5 8-bitars universella skiftregistret 74HC299 336
9.3 Asynkrona räknare 338
9.3.1 Räknare modulo-N 339
9.3.2 IEC-symbolen för den asynkrona binärräknaren 340
9.3.3 Asynkrona binärräknaren 74HC4040 340
9.3.4 Nedräknande asynkrona räknare 342
9.3.5 Reversibla räknare 343
9.4 Dekadräknare 344
9.4.1 Asynkrona dekadräknaren MC74HC390A 345
9.4.2 IEC-symbolen för dekadräknaren MC74HC390A 347
9.5 Synkrona räknare 347
9.5.1 Synkrona binärräknaren HEF4520B 350
9.5.2 Synkrona dekadräknare 350
9.5.3 Nedräknande synkrona räknare 355
9.6 Jämförelse synkrona - asynkrona räknare 355
9.7 Ringräknare 357
9.8 Johnsonräknare 359
Läs mer 361
Självkontrollfrågor 361
10 Minnen 365
10.1 Introduktion 365
10.1.1 Bit och byte 365
10.1.2 Läs- och skrivminnen 366
10.2 Adressering av minnet 367
10.2.1 Adressavkodare 368
10.2.2 Hur grupperas minnescellerna? 370
10.3 RAM-minnet - introduktion 371
10.3.1 Flyktiga och icke-flyktiga RAM 372
10.3.2 Statiska och dynamiska RAM - introduktion 372
10.4 Statiska RAM - SRAM 373
10.4.1 SRAM-cellen 374
10.4.2 Asynkrona SRAM 374
10.4.3 32-Mb asynkront SRAM 376
10.4.4 Synkrona SRAM 378
10.4.5 Cache-minnet 381
10.5 Dynamiska RAM - DRAM 382
10.5.1 DRAM-cellen 383
10.5.2 De olika varianterna av DRAM 384
10.5.3 FPMDRAM 384
10.5.4 EDO DRAM 386
10.5.5 BEDO 386
10.5.6 Synkrona DRAM - SDRAM 387
10.5.7 DDR SDRAM 387
10.5.8 DDR2 och DDR3 - SDRAM 388
10.5.9 4 Gb DDR3L SDRAM 389
10.5.10 DDR4 - den senaste SDRAM-tekniken 389
10.6 Icke-flyktiga minnen - introduktion 392
10.7 EPROM 393
10.7.1 Floating-gate transistor 393
10.7.2 UV-EPROM 395
10.7.3 OTP-EPROM 395
10.8 EEPROM 396
10.8.1 Seriellt 1 Mb EEPROM-minne 396
10.8.2 PROM som konstruktionselement 397
10.9 Flash-minnen 400
10.9.1 NOR-/NAND-cellen 401
10.9.2 Olika typer av NOR-flash 402
10.9.3 Seriellt 2 Gb NOR-flash-minne 403
10.9.4 Olika typer av NAND-flash 404
10.9.5 256 Gb NAND-flash 405
10.9.6 SSD - ersättare för hårddisken? 405
10.9.7 Sammanfattning av olika minnestyper 406
10.10 NVRAM 407
10.11 FRAM - framtidens minne? 409
10.11.1 3D Xpoint från Intel och Micron? 410
Läs mer 411
Självkontrollfrågor 411
11 Digital konstruktion 415
11.1 Mikroprocessorn - universalkomponenten 415
11.1.1 Mikrokontroller 418
11.1.2 MPU eller MCU? 419
11.2 Programmerbara logikkretsar - PLD 420
11.2.1 Programmering av en PLD 420
11.2.2 SPLD 422
11.2.3 PLA 422
11.2.4 Första generationens PAL 423
11.2.5 Andra generationens PAL 425
11.2.6 GAL 426
11.2.7 Programmeringsverktyg 427
11.2.8 CPLD 428
11.3 En CPLD-familj - Altera MAX7000 429
11.3.1 PIA 432
11.3.2 LAB 432
11.3.3 LAB local array 433
11.3.4 I/O Control Block 436
11.3.5 Programmering av MAX7000B 437
11.4 ASIC 437
11.4.1 ASIC-utveckling 438
11.4.2 ASIC - gate array 439
11.4.3 ASIC - standard cell 441
11.4.4 ASIC - full custom 441
11.5 FPGA 442
11.5.1 FPGA arkitektur 443
11.5.2 Exempel på FPGA - Spartan II 444
11.5.3 Logikblock och logikceller 445
11.5.4 I/O-blocken 447
11.5.5 Förbindelsematrisen 448
11.5.6 FPGA - programmeringsmetodik 450
Läs mer 452
Självkontrollfrågor 452
12 Grunderna i VHDL 455
12.1 Inledning 455
12.1.1 De olika stegen i ett VHDL-projekt 456
12.2 Entity och Architecture - de två pelarna i VHDL 458
12.2.1 Ett första exempel - OR-grind med 2 ingångar 459
12.2.2 4-ingångars AND-grind i VHDL 463
12.3 Parallella satser 463
12.3.1 De olika abstraktionsnivåerna 464
12.3.2 Entity-beskrivningen 465
12.3.3 Olika Signal Modes 466
12.3.4 Olika signaltyper 466
12.3.5 Olika VHDL-operatorer 468
12.3.6 Den viktiga Stdlogic 469
12.3.7 Bibliotek och Package 470
12.3.8 Lägga upp ett eget Package 471
12.3.9 Architecture-beskrivningen 472
12.3.10 Signal-deklarationer 473
12.3.11 Type-deklarationer 473
12.3.12 Constant-deklarationer 474
12.3.13 Fler exempel på dataflow-modellen 474
12.3.14 Villkorlig signaltilldelning 476
12.4 Strukturell VHDL 479
12.4.1 Hur hämtas komponenterna in? 480
12.4.2 Instansiering med hjälp av Port Map satsen 481
12.4.3 Olika varianter av instansiering 483
12.4.4 Hierarkier med strukturell VHDL 485
12.5 Sekventiella satser 485
12.5.1 Process-satsen 486
12.5.2 Variabler i Process 488
12.5.3 If-Then-satsen 489
12.5.4 If-Then-Else-satsen 490
12.5.5 Elsif-satsen 491
12.5.6 Case-satsen 492
12.5.7 Loop-satsen 494
12.5.8 While-Loop satsen 495
12.5.9 Next-satsen 496
12.5.10 Exit-satsen 496
12.5.11 Wait-satsen 497
12.5.12 Flanktriggad D-vippa i VHDL 498
12.5.13 Flanktriggad D-vippa med synkron Reset i VHDL 499
12.5.14 Flanktriggad D-vippa med asynkron Reset i VHDL 501
12.5.15 Skiftregister beskrivet i VHDL 502
12.5.16 Multiplexern beskriven med sekventiell VHDL 503
12.6 Subprogram 504
12.6.1 Function 505
12.6.2 Procedure 507
12.7 VHDL-summering 507
Läs mer 508
Självkontrollfrågor 509
13 Anpassning till en analog omvärld 511
13.1 Avstörning 511
13.1.1 Transienter på nätspänningen 512
13.1.2 Avstörning av ingångar 512
13.1.3 Störningar på transmissionsledningar 513
13.2 Isolation med reläer och optokopplare 514
13.2.1 Reläet 515
13.2.2 Optokopplaren 515
13.2.3 Halvledarreläet 516
13.3 A/D-omvandlare 518
13.3.1 1-bitars A/D-omvandlaren (ADC) -komparatorn 518
13.3.2 Principer för A/D-omvandling 519
13.3.3 Samplande A/D-omvandlare 521
13.3.4 Parallellomvandlande A/D-omvandling 521
13.3.5 Parallellomvandlande A/D-omvandlaren AD9058 523
13.3.6 Integrerande A/D-omvandling 525
13.3.7 Deltapulsmodulerande A/D-omvandling 527
13.3.8 Successivt approximerande A/D-omvandling 529
13.3.9 Spänning/frekvens-omvandlande A/D-omvandling 531
13.3.10 Delta-sigma A/D-omvandling 532
13.4 Felkällor i A/D-omvandlare 534
13.4.1 Kvantiseringsfel 534
13.4.2 Nollpunktsfel, skalfaktorfel och lineariseringsfel 536
13.4.3 Åldring, temperaturdrift och kalibrering 537
13.5 D/A-omvandlare 539
13.5.1 D/A-omvandling med viktade resistorer 540
13.5.2 D/A-omvandling med R-2R-resistorstege 541
13.5.3 D/A-omvandlaren AD7524 542
13.5.4 Pulsbreddsomvandling 543
13.6 Lysdioder 545
13.6.1 Lysdiodens fysik 545
13.6.2 Lysdioden som indikator 546
13.6.3 Lysdioden och serieresistorn 546
13.6.4 Pulsa en lysdiod 548
13.6.5 OLED 549
13.7 Lysdiodsdisplay 550
13.7.1 Sjusegment LED-displayen HDSM-281x 551
13.7.2 Driva sjusegment-displayer 552
13.7.3 Visa fler tecken med en 5 x 7-punktsmatris 552
Läs mer 553
Självkontrollfrågor 554
Facit 557
Person- och sakregister 597

Innehåll

Ex.namn	Status	Förfallodag	Tillhör	Hylla
L ex 1	Tillgängligt		Lomma vuxenavdelning	Pci