Webbsök

*00010849cam a2202113 i 4500
*001284558
*00520170612102858.0
*008160924s2017    sw ||||e||||||000 0|swe|c
*020  $a9789139114345$qhäftad
*035  $a(SE-LIBR)19702309
*041  $aswe
*08204$a344.401$223/swe
*084  $aOhab-ae$2kssb/8
*084  $aOhab-c$2kssb/8
*084  $aOe-ae$2kssb/8
*1001 $aNyström, Birgitta,$d1957-
*24510$aEU och arbetsrätten /$cBirgitta Nyström.
*250  $aFemte upplagan
*300  $a438 sidor$c24 cm
*500  $a"Norstedts juridik"--Omslag
*500  $5Li$aPliktex.
*61024$aEuropeiska unionen$0https://libris.kb.se/97mpm23t4xbl1d9#it$2sao
*650 7$aArbetsrätt
*650 0$aLabor laws and legislation
*651 4$aEU-länderna$2sao
*698  $5R$a201704$bARBETSLIV
*852  $hOhab
^

• Förord till första upplagan 1995 11
• Förord till femte upplagan 2016 12
• Förkortningar 13
• 1 Introduktion 17
• 1.1 Inledning 17
• 1.2 Syfte och disposition 17
• 1.3 EG och EU 18
• 1.4 Sverige och EU 19
• 2 EU - utveckling och institutioner 24
• 2.1 Inledning 24
• 2.2 EU:s uppkomst och utveckling 24
• 2.3 Unionens institutioner 28
• 2.3.1 Europeiska rådet och rådet 29
• 2.3.2 Kommissionen 30
• 2.3.3 Europaparlamentet 30
• 2.3.4 EU-domstolen och tribunalen 31
• 2.3.5 Några ytterligare organ 31
• 2.4 EES-avtalet 32
• 3 EU-rättens källor 34
• 3.1 Inledning 34
• 3.2 Rättsakterna och beslutsprocesserna 35
• 3.3 Grunder för arbetsrättslig reglering 38
• 3.4 Direkt tillämplighet och direkt effekt 41
• 3.5 Mål inför EU-domstolen 45
• 3.6 Rättsliga ramar, rättsprinciper 48
• 3.7 Översättningsproblem och källsökning 49
• 4 EU-arbetsrätten - utveckling och överblick 52
• 4.1 Inledning 52
• 4.2 Utvecklingen på arbetsrättsområdet 52
• 4.2.1 1958-1972: Fri rörlighet 52
• 4.2.2 1972-1980: Socialpolitiken central 53
• 4.2.3 1980-1987: Stagnation i socialpolitiken 53
• 4.2.4 Enhetsakten 1987 och den sociala stadgan 54
• 4.2.5 Maastrichtfördraget och avtalet om socialpolitik 1992 55
• 4.2.6 Amsterdamfördraget 1999 56
• 4.2.7 Nicefördraget och EU:s rättighetsstadga 2003 57
• 4.2.8 Lissabonfördraget 2009 57
• 4.2.9 Utvecklingen efter Lissabonfördragets ikraftträdande 60
• 4.3 Olika arbetsrättsliga modeller 61
• 4.3.1 Kontinental 62
• 4.3.2 Anglosachsisk 62
• 4.3.3 Nordisk 63
• 4.3.4 De nya medlemsstaterna 63
• 4.3.5 Skiljelinjer 64
• 4.4 Översikt över arbetsrättslig EU-reglering 65
• 5 Genomförande av EU-arbetsrätten i medlemsstaterna 66
• 5.1 Inledning 66
• 5.2 Förarbeten m.m. 66
• 5.3 Kollektivavtal 67
• 5.4 Myndighetsföreskrifter och domstolspraxis 71
• 5.5 Sammanfattning genomförande 71
• 5.6 Effektiva nationella rättsmedel 72
• 5.7 Sanktioner 73
• 5.8 Bristande genomförande 75
• 6 Den sociala dimensionen, grundläggande rättigheter 78
• 6.1 Inledning 78
• 6.2 Arbetsgivare och arbetstagare på europeisk nivå 79
• 6.3 Den sociala dialogen 80
• 6.4 Den sociala stadgan 1989 83
• 6.5 Avtalet om socialpolitik och genomförande av parternas ramavtal 84
• 6.6 Den gemensamma sysselsättningspolitiken, flexicurity 87
• 6.7 Stadgan om grundläggande fri- och rättigheter 91
• 6.8 Grundläggande rättigheter och förhållandet till Europakonventionen 96
• 7 Arbetsrätten - de fyra friheterna och social dumpning 101
• 7.1 Inledning 101
• 7.2 De fyra friheterna 101
• 7.2.1 Fri rörlighet för varor 102
• 7.2.2 Fri rörlighet för personer 105
• 7.2.3 Fri rörlighet för tjänster 105
• 7.2.4 Fri rörlighet för kapital 106
• 7.3 Offentlig upphandling och arbetsrätt 107
• 7.4 Konkurrensregler och arbetsrätt 114
• 7.5 Konkurrens mellan arbetstagare, social dumpning 116
• 8 Forum och lagval 123
• 8.1 Inledning 123
• 8.2 Behörig domstol 124
• 8.3 Tillämplig lag 127
• 9 Fri rörlighet för arbetstagare 133
• 9.1 Inledning 133
• 9.2 Arbetskraftens fria rörlighet, allmän bakgrund 135
• 9.3 Arbetstagarbegreppet 139
• 9.4 Inresa, vistelse och bosättning 142
• 9.5 Arbetssökande, arbetslösa 143
• 9.6 Familjemedlemmar 143
• 9.7 Diskrimineringsförbudet 145
• 9.8 Allmän ordning, säkerhet och hälsa 148
• 9.9 Offentlig anställning 149
• 9.10 Utbildning och yrkesutbildning 151
• 9.11 Samordning av examens-och behörighetsbevis 151
• 9.12 Förhållandet till svensk lagstiftning 154
• 10 Fri rörlighet för arbetsgivare 157
• 10.1 Inledning 157
• 10.2 Utstationering 157
• 10.3 Laval-kvartetten och senare praxis från EU-domstolen 163
• 10.4 Tillämpningsdirektivet och nya förslag 169
• 10.5 Tjänstedirektivet 173
• 10.6 Svensk lagstiftning 175
• 10.6.1 Utstationeringslagen 175
• 10.6.2 Kritik mot Lex Laval, förslag till förändringar och genomförande av tillämpningsdirektivet 179
• 10.6.3 Tjänstedirektivets genomförande i Sverige, filiallagen 186
• 10.7 Kommentar 188
• 11 Lika behandling 194
• 11.1 Inledning 194
• 11.2 Utvecklingen på lika behandlingsområdet 194
• 11.3 Jämställdhet mellan kvinnor och män 197
• 11.3.1 2006 års direktiv om lika möjligheter och lika behandling 199
• 11.3.2 Lika lön 202
• 11.3.3 Lika behandling 211
• 11.3.3.1 Positiv särbehandling 215
• 11.3.3.2 Graviditet och föräldraskap 217
• 11.4 En allmän ram för lika behandling 222
• 11.4.1 Funktionshinder 225
• 11.4.2 Ålder 226
• 11.4.3 Sexuell läggning 232
• 11.5 Likabehandling oavsett ras eller etniskt ursprung 233
• 11.6 Förhållandet till svensk lagstiftning 235
• 11.6.1 Särskilt om utvecklingen på området jämställdhet mellan könen 236
• 11.6.2 2008 års diskrimineringslag och senare rättspraxis 240
• 12 Insyn och inflytande för de anställda 249
• 12.1 Inledning 249
• 12.2 Allmän bakgrund till bestämmelserna 249
• 12.3 Insyn och inflytande i nationella företag 251
• 12.4 Insyn och inflytande i multinationella företag 254
• 12.4.1 Direktivet om europeiska företagsråd 255
• 12.4.2 Arbetstagarinflytande i europabolag 265
• 12.4.3 Arbetstagarinflytande i europeiska kooperativ 270
• 12.4.4 Arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner m.m. 271
• 12.5 Förhållandet till svenska lagar och avtal 273
• 12.5.1 Information och samråd 274
• 12.5.2 Lagen om europeiska företagsråd 275
• 12.5.3 Lagen om arbetstagarinflytande i europabolag 283
• 12.5.4 Lagen om arbetstagarinflytande i europakooperativ 285
• 12.5.5 Lagen om arbetstagares medverkan vid gränsöverskridande fusioner 286
• 12.6 Sammanfattande kommentar 286
• 13 Omstrukturering av verksamheter 289
• 13.1 Inledning 289
• 13.2 Kollektiva uppsägningar 289
• 13.3 Anställningsskydd vid företagsöverlåtelse 294
• 13.3.1 Arbetstagarbegreppet, anställningsavtal 296
• 13.3.2 Överlåtelse 297
• 13.3.3 Del av verksamhet 305
• 13.3.4 Offentlig verksamhet 305
• 13.3.5 Konkurs och insolvensförfaranden 309
• 13.3.6 När direktivet är tillämpligt - sammanfattning 311
• 13.3.7 Rättsverkningar av överlåtelsen 312
• 13.3.8 Information till arbetstagarrepresentanterna 316
• 13.4 Löneskydd vid arbetsgivarens obestånd 318
• 13.5 Förhållandet till svensk lagstiftning 322
• 13.5.1 Kollektiva uppsägningar och företagsöverlåtelse 322
• 13.5.2 Löneskydd 332
• 14 Anställningen och anställningsavtalet 336
• 14.1 Inledning 336
• 14.2 Skriftliga upplysningar om anställningsvillkoren 336
• 14.3 Atypiska anställningsavtal 339
• 14.3.1 Deltidsarbete 340
• 14.3.2 Visstidsanställda 342
• 14.3.3 Bemanningsarbete 347
• 14.3.4 Distansarbete 350
• 14.4 Föräldraledighet 351
• 14.5 Övrigt kring anställningsavtalet 354
• 14.6 Förhållandet till svensk lagstiftning och kollektivavtal 355
• 14.6.1 Information om anställningsvillkoren 355
• 14.6.2 Deltids- och visstidsanställningar 356
• 14.6.3 Uthyrning av arbetskraft 359
• 14.6.4 Distansarbete 361
• 14.6.5 Föräldraledighet m.m. 361
• 14.6.6 Övrigt 363
• 15 Arbetsmiljö och arbetstid 364
• 15.1 Inledning 364
• 15.2 Grunderna för arbetsmiljöregler 366
• 15.3 Produktdirektiv 369
• 15.4 Arbetsplatsdirektiv 372
• 15.4.1 Ramdirektivet 372
• 15.4.2 Särdirektiv 374
• 15.4.3 Särskilt utsatta grupper 376
• 15.4.3.1 Tidsbegränsat anställda, inhyrd arbetskraft 376
• 15.3.3.2 Skydd för mödrar 376
• 15.4.3.3 Skydd för ungdomar 380
• 15.5 Arbetstid 380
• 15.6 Förhållande till svensk arbetsmiljö- och arbetstidsreglering 386
• 16 Sammanfattning och utvecklingstendenser 393
• Källor och litteraturförteckning 399
• Rättsfallsregister 412
• Sakregister 433