Webbsök

*00004903cam a2201285 i 4500
*001302677
*00520180406152028.0
*008180205s2018    sw ||||e     |00| 0 swe d
*020  $a978-91-47-12287-5$qhäftad
*035  $a(BOKR)9789147122875
*035  $a(SE-LIBR)22420545
*08204$a372.34$223/swe
*084  $aEabpu.02$2kssb/8 (machine generated)
*1001 $aÅkerfeldt, Anna,
*24510$aProgrammering :$bintroduktion till digital kompetens i grundskolan /$cAnna Åkerfeldt, Susanne Kjällander, Staffan Selander ; med bidrag av Mark Dorling och Andrew Paul Csizmadia
*250  $aFörsta upplagan
*260  $bLiber?$c2018
*300  $a160 sidor ;$c21 cm
*650 7$aProgrammering
*650 7$aDigital kompetens
*650 7$aDidaktik
*650 0$aComputer programming
*650 0$aComputer literacy
*650 0$aTeaching$0(DLC)sh 85133052
*7001 $aKjällander, Susanne,$d1976-$4aut$0342438
*7001 $aSelander, Staffan,$d1947-$4aut$0209348
*852  $hEab
^

• FÖRORD 9
• INTRODUKTION 12
• Programmering - en fråga om både problemlösning och om att skriva kommandon 15
• Lärarens kreativa roll 16
• Spel, programmering, motivation 17
• Digital kompetens och programmering - en utmaning för skolan 19
• KAPITEL 1 ATT KUNNA NAVIGERA I SIN SAMTID 21
• Det digitala samhällets utmaningar 22
• Teknologin bakom - öppna huven! 24
• Digital kompetens 25
• Programmering och digital kompetens i läroplanen och kursplanerna 32
• KAPITEL 2 EN ORIENTERING I BEGREPP OCH TERMER 37
• Skattjakt som programmering - ett exempel 39
• Vad är ett datorprogram? 41
• Programmera - att skriva en uppsättning kommandon 46
• Några begrepp 49
• Programmera i visuella- och textuella programmeringsmiljöer respektive unplugged 56
• Programmeringsspråk - olika nivåer 67
• Maskinkod 68
• Kompilator 68
• Textuell programmering 69
• Blockprogrammering 71
• Programmera via fysiska föremål 73
• Datalogiskt tänkande 73
• KAPITEL 3 DEN DIDAKTISKA INRAMNINGEN OCH LÄRARROLLEN 77
• Didaktiskt förhållningssätt till problemlösning 77
• Några "vinster" med programmering 80
• Avancerad programmering och självlärande system 85
• Design för lärande 87
• Kamratstödjande arbete och parprogrammering 91
• Interaktivt kamratstödjande arbete 91
• Parprogrammering 95
• KAPITEL 4 MAKERSPACES OCH MAKERKULTUR SOM RESURS FÖR SKOLA OCH FRITIDSHEM 101
• En nygammal företeelse 101
• Makerspaces i relation till formell utbildning 104
• Programmering och fritidshemmets didaktik 106
• KAPITEL 5 UTVECKLING AV - OCH FORSKNING OM - PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS 108
• Forskning om programmering 110
• Programmering och jämställdhet 111
• kapitel 6 DIDAKTISKA UTMANINGAR 114
• Snuttifierat eller tydligt integrerat i kursplanerna? 115
• Lärarutbildningen och lärares kompetens 116
• Skapa lärmiljöer som stödjer kollaborativt lärande 118
• Inkludering 119
• Bedömning i digitala lärmiljöer 121
• Att förhålla sig kritisk 126
• KAPITEL 7 COMPUTING: LÄRDOMAR FRÅN ENGLAND 129
• Varför undervisa i datavetenskap? 131
• Vad är computing i den engelska läroplanen? 132
• Vad är kodning? 133
• Vad är datalogiskt tänkande? 133
• Vad är relationen mellan datalogiskt tänkande och kodning? 134
• Vilka programmeringsspråk ska man undervisa i? 135
• Och hur ska man undervisa? 135
• Varför tycker lärare och elever att programmering är svårt? 136
• Vilka kunskaper och färdigheter behöver nybörjaren (både läraren och eleven)? 137
• Hur kan man som lärare utveckla sitt kunnande? 138
• Hur kan elevernas programmeringskunskaper bedömas? 139
• Tillhandahölls standardiserade resurser för lärare i UK? 140
• Vilka var utmaningarna när man införde programmering i den engelska undervisningen? 141
• Vilka utmaningar finns idag vad gäller undervisning i programmering? 143
• Vilka förändringar har skett i England sedan programmering infördes? 143
• Vad har hänt och vad skulle ha gjorts annorlunda? Reflektioner och rekommendationer 144
• REFERENSER 146
• FÖRFATTARPRESENTATIONER 156
• REGISTER 158