Hylla
Författare/Namn
Titel Räknekonstens kulturhistoria : 2 : från forntiden till dataåldern
Utgivning, förlag, etc. Wahlström & Widstrand, Stockholm : 2002
SAB Klassning
Omfång
Term
Medarbetare
Annan titel
ISBN
Antal i kö:
*000 nam 3
*00166973
*008 2002 e ||| 0|swe
*020 $a91-46-17533-4$x91-46-17533-4
*035 $a66973
*082 $a510
*084 $aTa:k$2kssb
*084 $aAfa$2kssb
*1001 $aIfrah, Georges
*24500$aRäknekonstens kulturhistoria : 2 :$bfrån forntiden till dataåldern /$cGeorges Ifrah ; översättning av Bengt Ellenberger ; illustrationer: Georges Ifrah
*249 $aHistoire universelle des chiffres.
*260 $aStockholm :$bWahlström & Widstrand,$c2002
*300 $a623 s :$bill.
*650 7$aMatematikens historia
*650 7$aSkrifthistoria
*7001 $aEllenberger, Bengt$4trl
*7400 $akul0303
*850 $aLoBj
*852 $hTa
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
Andra delen om räknekonstens historia. Tar upp det moderna talsystemets uppkomst, utveckling och spridning. Om nollan som kommer till Europa från Indien med araberna, förutsättningarna för datorernas framväxt samt om framtidens möjligheter. Annotation supplied by BTJ Sverige AB
HÖRORD 9 KAPITEL 24: DET MODERNA TALSYSTEMETS VAGGA - INDIEN 11 Fantasifulla förklaringar av ursprunget till de "arabiska" siffrorna 11 Från saga till verklighet - en alltigenom indisk uppfinning 18 Europeiska utsagor som talar för ett indiskt ursprung för vårt moderna talsystem 18 Arabiska vittnesbörd som talar för att vårt moderna talsystem är av indiskt ursprung 21 Det historiska värdet i de anförda utsagorna 24 Utsagor från det förislamiska Syrien 25 Från utsaga till ursprung 26 De historiska bevisen för ett indiskt ursprung 26 Exkurs: De indiska talbeteckningssystemen 27 Indiens äldre talsystem - ett ganska primitivt system 68 Hur tillkom det indiska positionssystemet? 72 Det indiska positionssystemet - ett resultat av utländskt inflytande eller en inhemsk skapelse? 85 De indiska skapelsernas självständighet 87 De indiska astronomernas taltecken 87 De indiska talsymbolernas positionssystem 89 Datering av de indiska talsymbolerna 90 De första beläggen för det indiska positionssystemet 94 Utomordentligt samstämmiga bevis 96 Den mest sannolika tidpunkten för dessa viktiga skapelser 98 Exkurs: En kultur drabbad av mani för stora tal 100 Hur skapades det moderna talsystemet? 106 Noter till kapitel 24 122 ORDLISTA FÖR DEN INDISKA KULTURENS TALSYMBOLER 125 KAPITEL 25: INDIERNAS SIFFROR OCH RÄKNEMETODER I DEN ISLAMISKA VÄRLDEN 261 Exkurs: Den arabisk-islamiska kulturen 261 Exkurs: Kronologisk översikt över den arabiska kulturen 272 De indiska siffrorna införs i den islamiska världen 282 Hur utformningen av de indiska siffrorna utvecklades i de islamiska länderna i Orienten 286 Västarabernas så kallade ghubar-siffror 289 Hur de indiska siffrorna nådde västaraberna 291 Från hindi-siffror till ghubar-siffror - en fråga om skrivart 293 Exkurs: Arabiskt motstånd mot de indiska siffrorna 297 Exkurs: De islamiska ämbetsmännens taltecken 300 Exkurs: Den främsta arabiska konkurrenten till det indiska talsystemet 305 Räkning på stofttavla 314 Rester i Persien av det gamla räknebrädet från Darius' tid 314 Räknetavlan använd som en abakus med kolumner 315 Stofttavlan utan kolumner 319 Från stofttavlan till en tavla täckt med ett mjukt material 321 Räkning utan strykning av delresultaten 322 Från stofttavla till svartmålad tavla, griffeltavla och papper 325 Den så kallade per gelosia-multiplikationen 326 Nasir ad-din at-Tusis metod 330 Den indiske matematikern Bhaskaracaryas metoder 332 Den indiske matematikern Brahmaguptas metoder 333 Noter till kapitel 25 335 KAPITEL 26: DE "INDO-ARABISKA" SIFFRORNA OCH DET VÄSTEUROPEISKA MOTSTÅNDET MOT DEM 339 Räkningen under den europeiska renässansen - en dunkel och invecklad konstart 339 Hur de "arabiska" siffrorna infördes i Europa 340 Exkurs: Räkning på tiohundratalets räknebräde 345 Från "arabiska" siffror till europeiska apices 348 Hur de arabiska siffrorna kom till Europa för andra gången 349 Noter till kapitel 26 356 KAPITEL 27: BORTOM FULLÄNDNINGEN 359 KAPITEL 28: ARITMETISK RÄKNING, SKRIFTSYSTEM OCH TALTECKENSYSTEM - EN SAMMANFATTNING 369 Kronologiska hållpunkter 371 Noter till kapitel 28 380 Figurer till kapitel 28 381 KAPITEL 29: FRÅN ARITMETIKEN TILL ALGEBRAN, ELLER FRÅN DET ENSKILDA TILL DET ALLMÄNGILTIGA 419 KAPITEL 30: DE MATEMATISKA KALKYLERNAS HISTORIA 423 Kronologiska hållpunkter 423 KAPITEL 31: BINÄR RÄKNING OCH ICKE-DECIMALA SYSTEM 429 Kronologiska hållpunkter 429 KAPITEL 32: MASKINRÄKNINGENS HISTORIA FRÅN BEGYNNELSEN FRAM TILL DATORN 435 För den moderna vetenskapen är beräkningar helt oundgängliga 435 Är det talen som styr världen, eller är det den fysiska verkligheten som ger anledning till talet? 435 Behovet att undanröja problemet med räkning för hand 435 Räknefenomenen - oerhört specialiserade intellekt 436 Hur är det med vanliga dödliga? 437 En urgammal dröm förverkligas 438 Datorn - konsten att effektivt utföra automatiska räkneprocesser 438 Datorn - produkten av en gigantisk syntes 439 Maskinräkningens avlägsna ursprung 440 De första hjälpmedlen vid räkning för hand 440 Det påtagliga problemet med aritmetikens mekanisering 441 Varför tillkom inte den mekaniska räkningen tidigare? 441 Historiens första räknemaskin 444 Pascals aritmetiska maskin 444 Inledningen till en helt ny epok 444 Historiens första räkneverk 445 Den mekaniska räkningens utvidgning till fyra räknesätt 445 Leibniz' maskin 445 Den industriella revolutionen och räkningens mekanisering 446 Thomas' aritmometer - den första räknemaskinen som såldes i stor skala 446 Odhners och Baldwins maskiner 447 Andra konstruktioner inom den mekaniska räkningen 447 En viktig teknisk nydaning - siffertangentbordet 447 De första additionsmaskinerna med tangenter 449 Felts comptometer 449 Ännu en betydelsefull innovation - tryckverket 449 Den första Burroughsmaskinen 450 De första kassaregistren 450 Sellings räknemaskin 451 Olägenheter med de ovan beskrivna maskinerna 451 Den första maskinen för direkt multiplikation 452 Bollées maskin 452 Den första maskinen för direkt division 453 Alla fyra räknesätten automatiseras helt och hållet 453 Den första bärbara räknemaskinen - Curta 453 De första försöken att göra elektriska räknemaskiner 454 Från mekanisk räkning till elektromekanisk 455 Utveckling av maskiner bättre anpassade för komplicerad bokföring 456 De första faktureringsmaskinerna 457 Skriv- och bokföringsmaskiner 457 Additions- och bokföringsmaskiner 457 Kombinerade eller hopkopplade bokföringsmaskiner 457 Kassaregister och bokföringsmaskiner 457 Andra maskiner för maskinbokföring 457 De traditionella räknarnas otillräcklighet inför de problem som uppstår genom vetenskapens framåtskridande 458 Exkurs: Den analoga räkningens ursprung och utveckling 458 Från automatiseringen av den traditionella räkningen till den digitala räkningens ankomst 462 En tidig behovsgrund för datorerna - automatiseringen av länkade matematiska uträkningar 463 De första automaterna 463 De första sekventiella automaterna som fått sin strukturella utformning för att sprida kunskap om världen 464 De första sifferräknarna med automatiska sekvenser 465 De första differensmaskinerna 465 Babbages första idé - ett stickspår 466 De första sekventiella apparaterna som styrdes av en justerbar kommandomekanism 466 De första programmerbara sekventiella automaterna 466 Idéerna i Vaucansons automater 466 Jaquet-Droz' mekaniska dockor 467 De första sekventiella automaterna med smidiga och justerbara program 468 Jacquards vävstolar 469 Ett första steg mot de moderna programmeringsteknikerna 469 Det växande behovet av maskinbehandlade statistiska uppgifter 469 Den första statistiska räknemaskinen med hålkort 470 Hur hålkortstekniken infördes och utvecklades inom statistik och bokföring 471 Hålkortstekniken - ännu ett steg i datorernas tekniska och kommersiella historia 473 Strukturella begränsningar i hålkortsmaskinerna 474 Babbages analysmaskin - datorns egentliga ursprung 475 Varför uppfann inte Babbage datorn? 478 Babbages maskin - en utmaning för det tekniska kunnandet 478 En stor vetenskapsman som vigde sitt liv åt vetenskapens utveckling 479 Babbages första efterföljare 479 Percy Ludgate - Babbages andra efterföljare 479 Torres y Quevedo - Babbages store efterföljare 480 Torres' elektromekaniska demonstration 481 Från Babbages maskin till utvecklingen av den analytiska räkningen 481 Vad menas med en analytisk räknemaskin? 481 Babbages obestridliga inflytande på mellankrigstidens forskning 482 Couffignal, mannen som fullföljde Babbages och Torres y Quevedos arbete 483 Zuse - en tysk pionjär för den analytiska räkningen 484 Stibitz - en amerikansk pionjär inom analytisk räkning 484 Informationstekniska idéer som först utvecklades i Bell Telephones laboratorier 485 Behov som skapades av andra världskriget 486 Babbages dröm blir verklighet 486 Harvard-IBM-maskinen 487 Aikens övriga räknemaskiner 488 Den elektromekaniska räkningens begränsningar 488 Den elektroniska revolutionen 488 Den elektroniska räkningens tillkomst och utveckling 489 Elektronikens första tillämpningar på den automatiska maskinräkningen 490 De engelska Colossus-apparaterna - de första helt elektroniska räknemaskinerna för dechiffrering 490 Amerikanernas ENIAC - den första helt elektroniska analysmaskinen med flera funktioner 490 Strukturella begränsningar hos de ovan beskrivna analysmaskinerna 492 Den första fungerande multifunktionella analysmaskinen med lagrat program 493 IBM:s SSEC - historiens första "nästintill dator" 494 Från rent hugskott till fullt bevisad idé 494 Vägen till konstruktionen av datorn 495 Automaternas likheter med levande varelser 496 Vägen fram till datorernas tillkomst 497 Vad idén om ett lagrat program innebär 499 Exkurs: Faktorer som öppnat för informationsteknikens explosionsartade utveckling 505 Vem uppfann datorn? 525 John von Neumanns stora syntes 528 Samspelet mellan Turing och von Neumann 530 Från den universella turingmaskinen och de traditionella analysmaskinerna till datorerna 532 Historiens första riktiga datorer 533 Exkurs: De elektroniska fickräknarnas ursprung och utveckling 534 Noter till kapitel 32 538 KAPITEL 33: VAD ÄR EN DATOR? 541 En dator är inte nödvändigtvis en elektronisk maskin 541 En dator är inte nödvändigtvis binär 542 Att behandla data är mer än att bara räkna tal 542 Databehandling och mekanisk informationsbehandling 542 Att arbeta med en dator är att hantera helt generella symboler 542 Databehandling består i ordning och omvandling av information 543 Datorn är inte bara en maskin som kan programmeras 543 Datorerna - mer än bara enkla sekventiella automater 544 Datorernas karakteristiska sekventialitet 544 Datorernas karakteristiska programmerbarhet 545 Människans kompetens kopplad till datorns kapacitet 545 Allmän definition av datorerna 547 Myten om "elektronhjärnan" och den "tänkande maskinen" 548 Datorernas ofullgångna intelligens 549 Bortom datorerna - automater i en utvidgad informatik 549 BIBLIOGRAFI TILL KAPITEL 32 OCH 33 553 FÖRKORTNINGAR I BIBLIOGRAFI TILL KAPITLEN 32 OCH 33 564 SLUTSATSER: INTELLIGENSEN, VETENSKAPEN OCH MÄNSKLIGHETENS FRAMTID 567 Vetskap, kunskap och insikt 567 Språket och tanken 567 Språket och människosläktet 567 Skriften och civilisationen 568 Skriften, tiden och rummet 568 Skriften och tankevärlden 568 Skriften och bildningen 568 Bildning och universalitet 568 Bildning och tolerans 568 Vad menas med intelligens? 569 Abstraktioner, ingivelser och upptäckter 570 Kunskapen och det vetenskapliga tillvägagångssättet 570 Teknik, kunskap och kunnande 570 Teknik och teknologi 571 Vetenskap och kunskap 571 Vetenskap och matematisk kunskap 571 Fiktiv och skenbar kunskap 571 Vetenskapens karaktär 572 Vetenskap, teknik och kultur 572 Människan och det tekniska framåtskridandet 573 Människan och människans snille 573 Människan och hennes minne 573 Minnet och historien 573 Historien och sökandet efter framtidens förflutna 573 Vetenskapshistorien- ett sätt att påverka vetenskapens utveckling 574 Från historien till historiefilosofin 575 Från den filosofiska reflektionen till formandet av historien 575 Reflektioner kring datorn och den artificiella intelligensen 575 Vad datorerna kan göra 575 Vad menas med artificiell intelligens? 576 När metaforen identifierades med verkligheten 577 Fundamentala skillnader mellan människohjärnan och datorn 577 Vad datorerna inte kan göra 578 Datorn och den mänskliga faktorn 578 Från traditionell informatik till artificiell intelligens 579 Morgondagens artificiella hjärnor 579 Frågor kring en mer avlägsen framtid 580 Hur modeller av människans intelligens kan utformas och tillverkas 580 Vetenskaplig etik och filosofi 580 BIBLIOGRAFI 583 FÖRKORTNINGAR TILL BIBLIOGRAFI 604 REGISTER 611