Webbsök

*000     nam         3
*00168516
*008       2003           e     |||  0|swe  
*020  $a91-44-04114-4$x91-44-04114-4
*035  $a68516
*0411 $aswe$hnor
*082  $a378.17
*084  $aEpab$2kssb
*084  $aEaaca$2kssb
*084  $aEpabf$2kssb
*084  $aAefe$2kssb
*1001 $aDysthe, Olga
*24500$aSkriva för att lära :$bskrivande i högre utbildning /$cOlga Dysthe, Frøydis Hertzberg, Torlaug Løkensgard Hoel ; översättning: Sten Andersson
*249  $aSkrive for å lære (norska.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2003
*300  $a209 s.
*653  $aSkrivprocessen
*653  $aUppsatsskrivning
*653  $aPortföljmetodik
*653  $aSkrivarkurser
*653  $aUppsatshandledning
*653  $aInlärning
*7001 $aHertzberg, Frøydis
*7001 $aHoel, Torlaug Løkensgard
*7001 $aAndersson, Sten
*850  $aLoBj
*852  $hEp
^

Förlagsinformation: Att lära sig skriva facktexter innebär att tillägna sig en ämneskultur genom att skriva sig in i den. Skrivandet är inte bara en nödvändig studiekompetens och en allt viktigare yrkeskompetens, utan skrivandet är i grunden en lärostrategi.Skriva för att lära är en introduktionsbok som visar att skrivandet som process är ett viktigt redskap för lärande och tankeutveckling. Läsaren introduceras i olika sätt att läsa och föra anteckningar, olika skrivstrategier och sätt att lägga upp eller strukturera en facktext.

• 1 Inledning 7
• Att skriva är en viktig lärostrategi 8
• Att skriva facktexter är en nödvändig studiekompetens 9
• Att skriva facktexter är en viktig yrkeskompetens 9
• Många studenter har problem med att skriva 10
• Bokens uppläggning 11
• 2 Några viktiga grundantaganden 13
• Skrivandet är kulturellt betingat 13
• Att skriva är att delta i ett samtal 14
• Du lär dig att skriva genom att läsa och skriva 15
• Du lär dig att skriva genom att samarbeta med och få feedback från andra 16
• Du måste bli medveten om dig själv som skribent 16
• Man kan lära sig att skriva facktexter 20
• 3 Att läsa för att skriva - användning av källor 23
• Att välja ut vad du ska läsa och orientera dig i en textkälla 23
• Olika sätt att läsa och föra anteckningar 24
• Hur du ska läsa en källa för att se om den är relevant för din uppgift 25
• Att läsa och föra anteckningar för att hitta huvudpoängen i en text - "den globala strategin" 27
• Målinriktad läsning - att föra dubbla anteckningar 27
• Från läsning till tankekarta ("mindmap") 28
• Att omforma den information du läser 30
• Att referera det författaren säger 32
• Den kritiska sammanfattningen 33
• Om att plagiera 34
• Goda råd 34
• 4 Skrivprocessen 37
• Texttriangeln 37
• Två typer av skrivande 39
• Olika syften med texten 39
• Karakteristiska drag 41
• Mottagaren 42
• Fackdagbok 43
• Att komma igång 44
• Från ämne till problemställning 47
• Problemställning 48
• Två strategier för att utveckla strukturen i en text 52
• Omarbetning 53
• Att fördjupa olika moment i en text 57
• Att förkorta en text 59
• 5 Att skriva för att lära 61
• Utforskande skrivande - några karakteristiska drag 62
• Varför ska man skriva? 64
• Några förslag till hur du kan utnyttja skrivandet som stöd i läroprocessen 66
• Informellt skrivande vid fältarbete och praktikarbete 69
• 6 Facktexten 75
• Facklitterärt skrivande i ett retoriskt perspektiv 75
• Relationen mellan skribent och läsare 76
• Att strukturera facktexten 78
• PL-strukturen 79
• Grundstrukturen formulerad i vanliga ord 87
• Om inledningen 88
• Berättelsen och den personliga rösten 94
• Hur ska man avsluta en text? 97
• Andra retoriska grepp 98
• Indelning i stycken och logiska textmarkörer 102
• 7 Att citera och referera 109
• När krävs det hänvisningar? 109
• Själva hantverket 110
• Några vanliga frågor 113
• Bibliografin eller litteraturlistan 116
• 8 Vad betyder uppgiftsformuleringarna? 117
• Progressionen vid uppgiftsformuleringar 117
• Vanliga uttryck och begrepp i uppgiftsformuleringar 119
• 9 Skrivargrupper 127
• Vad är en skrivargrupp? 127
• Vad är syftet med att ge feedback medan man arbetar med en text? 128
• Samtalsregler och arbetsgång vid feedback på skriftliga utkast 128
• Den praktiska arbetsgången vid feedback på skriftliga texter 130
• Strategier för feedback i skrivargrupper 131
• Tre huvudtyper av responser 133
• Progression vid feedback 134
• Några förslag till progression 134
• Den talande skribenten 136
• Responsgrupper via e-post eller andra elektroniska kommunikationsmedel 137
• Råd till dem som vill starta skrivargrupper 138
• Hjälplista för skribent och responsgivare 139
• 10 Samarbetsskrivande och samförfattarskap 143
• Olika sätt att organisera skrivarbetet 143
• Problem som kan uppstå 144
• Fördelar med att skriva i grupp 145
• Råd till grupper 146
• Samarbetsskrivande med elektroniska hjälpmedel 149
• 11 Skrivarhandledning 155
• Uppsatshandledning -stora variationer 157
• Vad är målet med handledningen? 158
• Olika förhållningssätt till handledning och texter 160
• Handledningsstrategier 161
• Medvetenhet om bedömningskriterier 164
• Metaperspektiv på handledningen 165
• Praktikhandledning via e-post 169
• 12 Skrivarkurs enligt verkstadsmodellen 173
• Verkstadsbaserade skrivarkurser 174
• Att vidareutveckla nybörjarverkstaden 181
• Några råd till dig som kursledare 185
• 13 Portföljbedömning 189
• Vad är portföljbedömning? 189
• Portfölj som examinationsform 190
• Portföljbedömning i kombination med traditionella prov 193
• Förutsättningar för att komma igång 194
• Portfölj som dokumentationsform 195
• Digitala portföljer 197
• Efterord - några framtida perspektiv 199
• Litteratur 203