Webbsök

*000     nam         3
*00168789
*008       1998           e     |||  0|swe
*020  $a91-630-6599-1$x91-630-6599-1
*035  $a68789
*082  $a530.8
*084  $aTf:k$2kssb
*1001 $aNystedt, Lars
*24500$aHistorien om metern och kilot /$cLars Nystedt
*260  $aDjursholm :$bInstant mathematics,$ccop. 1998$y1998
*300  $a175 s :$bill., tab.
*653  $aMåttsystem
*653  $aMåttenehter
*653  $aVikt
*850  $aLoBj
*852  $hTf
^

TPB:s talboksannotation: Lättillgänglig redogörelse för metersystemets uppkomst och betydelse. Förf. berättar om det kaos som rådde inom mått och vikt förr i tiden och de önskemål som fanns främst i Frankrike på 1700-talet för att få fram ett enhetligt system. I Sverige antogs metersystemet 1878 och blev obligatoriskt 1889.

• 0/ Förord 7
• 1/ I begynnelsen 11
• 2/ Om storleken på måtten 15
• 3/ Gamla sorter 26
• 4/ Tre vetenskapliga revolutioner 39
• 5/ Vägen mot ett nytt sortsystem 47
• 6/ Ett universellt mått, hämtat från naturen 55
• 7/ Om namnen på metersystemets sorter 61
• 8/ Om måtten för vikt och volym 67
• 9/ Det metriska decimalsystemet 70
• 10/ De provisoriska måtten 77
• 11/ Uppmätningen av meridianen 82
• 12/ Bestämning av metersystemets viktenhet 94
• 13/ Vetenskap för fara med livet 98
• 14/ Om att få medborgarna i ett land att byta sortsystem 111
• 15/ Vägen till B I P M 126
• 16/ De internationella prototyperna 132
• 17/ Vad är en meter? 137
• 18/ Elektriska sorter 141
• 19/ Om några av de övriga grundenheterna i S I 148
• 20/ Storbritannien, U S A och metersystemet 155
• 21/ Metersystemet i Sverige 161
• 22/ Metersystemets kronologi 164
• 23/ Metersystemets utbredning 167
• 24/ S I och dess grundenheter 168
• 25/ Förkortningar 173
• 26/ Bibliografi 174