Webbsök

*000     nam         3
*00169011
*008       2003           e     |||  0|swe
*020  $a91-44-01844-4$x91-44-01844-4
*035  $a69011
*082  $a439.75
*084  $aFc.01$2kssb
*1001 $aDahl, Östen
*24500$aGrammatik /$cÖsten Dahl
*250  $a2. uppl.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2003
*300  $a127 s.
*650 7$asvenska språket
*650 7$aGrammatik
*850  $aLoBj
*852  $hF
^

MTM:s talboksannotation: Elementär introduktion till grammatiken som behandlar de grundläggande grammatiska begrepp man måste känna till för att förstå hur ett språk fungerar. Enkel och lättfattlig framställning. Främst avsedd för dem som inte tidigare stiftat bekantskap med begreppet grammatik Förlagsinformation: Målet med den här boken är att ge de kunskaper om grammatiska grundbegrepp som behövs för akademiska studier i språk och språkvetenskapliga ämnen. Begreppen illustreras med exempel från svenska och andra språk. Boken är framför allt avsedd att användas på introduktionskurser i ?tgrammatik på högskolenivå men vänder sig också till språkintresserade i allmänhet. Första upplagan av Grammatik utkom 1982. Boken har nu undergått en grundlig omarbetning och modernisering. Bilden föreställer den romerske grammatikern Aelius Donatus som levde på 300-talet. I 1300-talsskulpturen Schöner Brunnen i Nürnberg representerar han grammatiken bland de sju artes liberales, de fria konsterna , som de grundläggande läroämnena kallades på medeltiden. Andra upplagan

• Förord 7
• Förklaringar 8
• 1. Inledning 9
• 1.1 Vad är grammatik? 9
• 1.2 Vad är struktur? 11
• 1.3 Morfologi - läran om ordens struktur 16
• 1.4 Typer och förekomster 18
• 1.5 Ordklasser 19
• 1.6 Frasstruktur och träddiagram 22
• 1.7 Scheman och konstruktioner 24
• 2. Satser 29
• 2.1 Satser och meningar 29
• 2.2 Språkhandlingar och satstyper 29
• 2.3 Hur man bygger en påståendesats 30
• 2.4 Interjektioner 33
• 3. Nominalfraser 35
• 4. Substantiv 39
• 4.1 Olika typer av substantiv 39
• 4.2 Genus 41
• 4.3 Substantivens böjning 43
• 4.4 Numerus 44
• 4.5 Bestämdhet och artiklar 44
• 4.6 Kasus 46
• 5. Pronomen 49
• 5.1 Allmänt om pronomen 49
• 5.2 Bestämda pronomen 49
• 5.3 Kvantitativa pronomen 51
• 5.4 Relationella pronomen 52
• 6. Attribut, adjektiv och räkneord 53
• 6.1 Attribut 53
• 6.2 Adjektivfraser och adjektiv 55
• 6.3 Räkneord 57
• 7. Syntaktiska funktioner 59
• 7.1 Vad är en syntaktisk funktion? 59
• 7.2 Roller 61
• 7.3 Markering av syntaktiska funktioner 62
• 8. Subjekt 65
• 8.1 Vad är ett subjekt egentligen? 65
• 8.2 Subjektstvång och expletivt subjekt 66
• 9. Verbfraser 69
• 10. Adverb och adverbial 73
• 10.1 Adverbial och deras indelning 73
• 10.2 Satsadverbial 75
• 10.3 Adverb och adverbfraser 76
• 10.4 Prepositioner och prepositionsfraser 77
• 10.5 Distinktionen mellan objekt och adverbial 78
• 11. Verb 81
• 11.1 Verbens böjningsformer - finita och infinna 81
• 11.2 Finita böjningsformer av verb 81
• 11.3 Infinita böjningsformer av verb 83
• 11.4 Verbens s-former 85
• 12. Tempus, aspekt och modalitet 87
• 12.1 Det finita verbet som satsens plakatbärare 87
• 12.2 Tempus 88
• 12.3 Aspekt 90
• 12.4 Modalitet 91
• 13. Andra satstyper 93
• 13.1 Frågesatser 93
• 13.2 Ja-nej-frågor 94
• 13.3 Frågeordsfrågor 95
• 13.4 Imperativsatser 96
• 13.5 Utropssatser 97
• 13.6 Önskesatser 97
• 14. Sammansatta satser 99
• 14.1 Samordning och underordning 99
• 14.2 Konjunktioner och subjunktioner 101
• 14.3 Mer om samordning 101
• 14.4 Underordning: Hur man känner igen en bisats 102
• 14.5 Olika typer av bisatser 104
• 14.6 Relativsatser 104
• 14.7 Nominala bisatser 107
• 14.8 Narrativa bisatser 107
• 14.9 Frågebisatser 109
• 14.10 Adverbiella bisatser 110
• 14.11 Satsförkortningar 111
• 15. Variationer i satsstrukturen 115
• 15.1 Andra sätt att bygga upp en sats 115
• 15.2 Presenteringskonstruktionen 115
• 15.3 Passivkonstruktioner 116
• 15.4 Topikalisering, fokusering och utbrytning 118
• Sakregister 121