Hylla
Författare/Namn
Titel
Utgivning, förlag, etc. Studentlitteratur, Lund : 2003
SAB Klassning
Upplaga
Omfång
Term
ISBN
Antal i kö:
*000 nam 3
*00169011
*008 2003 e ||| 0|swe
*020 $a91-44-01844-4$x91-44-01844-4
*035 $a69011
*082 $a439.75
*084 $aFc.01$2kssb
*1001 $aDahl, Östen
*24500$aGrammatik /$cÖsten Dahl
*250 $a2. uppl.
*260 $aLund :$bStudentlitteratur,$c2003
*300 $a127 s.
*650 7$asvenska språket
*650 7$aGrammatik
*850 $aLoBj
*852 $hF
^
Det finns inga omdömen till denna titeln.
Klicka här
för att vara den första som skriver ett omdöme.
MTM:s talboksannotation: Elementär introduktion till grammatiken som behandlar de grundläggande grammatiska begrepp man måste känna till för att förstå hur ett språk fungerar. Enkel och lättfattlig framställning. Främst avsedd för dem som inte tidigare stiftat bekantskap med begreppet grammatik Förlagsinformation: Målet med den här boken är att ge de kunskaper om grammatiska grundbegrepp som behövs för akademiska studier i språk och språkvetenskapliga ämnen. Begreppen illustreras med exempel från svenska och andra språk. Boken är framför allt avsedd att användas på introduktionskurser i ?tgrammatik på högskolenivå men vänder sig också till språkintresserade i allmänhet. Första upplagan av Grammatik utkom 1982. Boken har nu undergått en grundlig omarbetning och modernisering. Bilden föreställer den romerske grammatikern Aelius Donatus som levde på 300-talet. I 1300-talsskulpturen Schöner Brunnen i Nürnberg representerar han grammatiken bland de sju artes liberales, de fria konsterna , som de grundläggande läroämnena kallades på medeltiden. Andra upplagan
Förord 7 Förklaringar 8 1. Inledning 9 1.1 Vad är grammatik? 9 1.2 Vad är struktur? 11 1.3 Morfologi - läran om ordens struktur 16 1.4 Typer och förekomster 18 1.5 Ordklasser 19 1.6 Frasstruktur och träddiagram 22 1.7 Scheman och konstruktioner 24 2. Satser 29 2.1 Satser och meningar 29 2.2 Språkhandlingar och satstyper 29 2.3 Hur man bygger en påståendesats 30 2.4 Interjektioner 33 3. Nominalfraser 35 4. Substantiv 39 4.1 Olika typer av substantiv 39 4.2 Genus 41 4.3 Substantivens böjning 43 4.4 Numerus 44 4.5 Bestämdhet och artiklar 44 4.6 Kasus 46 5. Pronomen 49 5.1 Allmänt om pronomen 49 5.2 Bestämda pronomen 49 5.3 Kvantitativa pronomen 51 5.4 Relationella pronomen 52 6. Attribut, adjektiv och räkneord 53 6.1 Attribut 53 6.2 Adjektivfraser och adjektiv 55 6.3 Räkneord 57 7. Syntaktiska funktioner 59 7.1 Vad är en syntaktisk funktion? 59 7.2 Roller 61 7.3 Markering av syntaktiska funktioner 62 8. Subjekt 65 8.1 Vad är ett subjekt egentligen? 65 8.2 Subjektstvång och expletivt subjekt 66 9. Verbfraser 69 10. Adverb och adverbial 73 10.1 Adverbial och deras indelning 73 10.2 Satsadverbial 75 10.3 Adverb och adverbfraser 76 10.4 Prepositioner och prepositionsfraser 77 10.5 Distinktionen mellan objekt och adverbial 78 11. Verb 81 11.1 Verbens böjningsformer - finita och infinna 81 11.2 Finita böjningsformer av verb 81 11.3 Infinita böjningsformer av verb 83 11.4 Verbens s-former 85 12. Tempus, aspekt och modalitet 87 12.1 Det finita verbet som satsens plakatbärare 87 12.2 Tempus 88 12.3 Aspekt 90 12.4 Modalitet 91 13. Andra satstyper 93 13.1 Frågesatser 93 13.2 Ja-nej-frågor 94 13.3 Frågeordsfrågor 95 13.4 Imperativsatser 96 13.5 Utropssatser 97 13.6 Önskesatser 97 14. Sammansatta satser 99 14.1 Samordning och underordning 99 14.2 Konjunktioner och subjunktioner 101 14.3 Mer om samordning 101 14.4 Underordning: Hur man känner igen en bisats 102 14.5 Olika typer av bisatser 104 14.6 Relativsatser 104 14.7 Nominala bisatser 107 14.8 Narrativa bisatser 107 14.9 Frågebisatser 109 14.10 Adverbiella bisatser 110 14.11 Satsförkortningar 111 15. Variationer i satsstrukturen 115 15.1 Andra sätt att bygga upp en sats 115 15.2 Presenteringskonstruktionen 115 15.3 Passivkonstruktioner 116 15.4 Topikalisering, fokusering och utbrytning 118 Sakregister 121