Webbsök

*00003104cam  2200829 ar4500
*00171366
*00520040514104604.0
*008       2004           e          0 swe
*020  $a91-44-04255-8 (inb.)$x91-44-04255-8
*035  $a71366
*082  $a809
*084  $aG
*1001 $aBergsten, Staffan
*24500$aLitteraturhistoriens grundbegrepp /$cStaffan Bergsten, Lars Elleström
*250  $a2., rev. uppl.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2004
*300  $a234 s.
*500  $aTidigare utgåva av Staffan Bergsten
*653  $aTerminologi
*653  $aLitteraturhistoria
*7001 $aElleström, Lars
*850  $aLoBj
*852  $cG
^

MTM:s talboksannotation: Författarnas syfte är att ge en kritisk bild av rådande konventioner och praxis inom litteraturvetenskapen. Begrepp som litterär kanon, litteraturhistorisk periodindelning, stilriktningar, genrer, verslära m.m. tas upp. Användbar och välskriven handbok för universitetsstuderande, men även för andra litteraturintresserade Förlagsinformation: Ordning och reda, systematik och klassificering utgör all vetenskaps början. Som varje vetenskapsgren har litteraturhistorien sitt särskilda sätt att ordna stoffet och sitt eget förråd av termer och begrepp. Period, genre, nationallitteratur, troké, barock och tragedi vad menas egentligen med sådana ord? Hur används de och hundratals liknande? Samtidigt som Litteraturhistoriens grundbegrepp lämnar svar på dessa frågor visar den på det varierande och ibland motsägelsefulla i olika perioders och forskares terminologi och sätt att närma sig diktkonsten. Mycket har hänt sedan Staffan Bergsten gav ut den första upplagan av denna bok. För revisionen i föreliggande upplaga svarar en yngre forskare, Lars Elleström, som kompletterar med dagens sätt att se på gamla frågor, som t.ex. den litteraturhistoriska kanon. Han har också sörjt för att nyare skönlitterära texter förts in som belysande exempel. Framställningssättet är genomgående resonerande och analyserande, men tack vare ett utförligt register kan boken också tjäna som uppslagsbok. Boken är avsedd för studenter i litteraturvetenskap vid universitet och högskolor.

• Förord 7
• 1 Vad är litteratur? 9
• 2 Att systematisera litteraturhistorien 13
• 3 Nationallitteratur och världslitteratur 17
• Världslitteratur 21
• Världslitteraturen i översättning 26
• Den litteraturhistoriska kanon 31
• Kanons föränderlighet 36
• Värderingarnas roll i litteraturhistorien 43
• 5 Periodindelning 49
• Antiken 54
• Medeltiden och renässansen 55
• Klassicismen och barocken 58
• Upplysningen och förromantiken 63
• Romantiken 66
• Realismen och naturalismen 69
• Symbolismen och dekadensen 72
• Modernismen och postmodernismen 74
• 6 Den svenska litteraturens periodindelning 81
• Forntiden och medeltiden 82
• Reformationen och stormaktstiden 83
• 1700-talet 85
• 1800-talet 87
• 1900-talet 89
• 7 Stilriktningar och strömningar, miljöer och skolor 93
• Stilriktningar 93
• Strömningar 98
• Litterära miljöer 102
• Litterära skolor 104
• 8 Det klassiska genresystemet 107
• Den klassicistiska traditionens genrer 111
• Epik 113
• Lärodikt och småepik 117
• Lyrik 120
• Dramatik 124
• Tragedin 127
• Komedin 130
• Antikens prosalitteratur 133
• 9 Medeltidens genrer 135
• De forngermanska genrerna 137
• Rimrevolutionen 139
• Lyrik och dansvisa 142
• Dramatik och prosa 144
• 10 Den moderna litteraturens genrer 147
• Romanen 149
• Novellen och kortprosan 156
• Lyrik i bunden form 159
• Den fria versen 162
• Dramatik 167
• 11 Verslärans grunder 173
• Rytm och meter 173
• De tre metriska systemen 174
• Några metriska grundbegrepp 176
• De antika versmåtten 183
• Två fornnordiska versmått 188
• Alexandrin, knittel och blankvers 190
• Rimmade strofer 195
• Metriska kvarlevor i fri vers 203
• 12 Litteraturanvisningar 209
• Uppslagsverk 210
• Handböcker i allmän litteraturhistoria 212
• Handböcker i svensk litteraturhistoria 217
• Övrigt 220
• Sak- och personregister 223