Webbsök

*00004481cam  2201201 ar4500
*00179258
*00520060329122423.0
*008       2006           e          0 swe
*020  $a91-44-04369-4$x91-44-04369-4
*035  $a79258
*035  $a(SwLnBT)4739059
*082  $a370.155
*084  $aEaaca
*084  $aF:do
*1001 $aLiberg, Caroline
*24510$aHur barn lär sig läsa och skriva /$cCaroline Liberg ; illustrationer: Georg Englund
*250  $a2. uppl.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2006
*300  $a210 s :$bill.
*500  $a2. tr., 2006
*653  $aSkrivinlärning
*653  $aläsinlärning
*7001 $aEnglund, Georg$4ill
*850  $aLoBj
*852  $cEaa
^

MTM:s talboksannotation: Grundläggande lärobok för förskollärare, lärare, logopeder. C.L., lingvist, presenterar forskningen inom området, men ägnar sig främst åt att redovisa metoder för läs- och skrivinlärning för förskola och grundskola. Hon ger praktiska exempel på lekar som stimulerar språkutvecklingen. Vidare svarar hon på frågor hon ofta möter som: &"Är det fel att lära barnen bokstävernas namn istället för deras ljud?&" Förlagsinformation: Barnet lär sig läsa genom att skriva och skriva genom att läsa. Det gemensamma samtalet ger liv åt texterna, sätter dem i rörelse och ger barnet hjälp att bygga egna mentala bilder som stöd för förståelsen. Den här boken ger en omfångsrik översikt över läs- och skrivutvecklingen från tidiga förskoleår till de första skolåren. Centrala teman är hur förmågan att läsa och skriva växer fram och utvecklas i samvaron mellan barn och vuxna och hur läsandet, skrivandet och samtalet om det som läses och skrivs samverkar och förstärker varandra. I den första delen av boken beskrivs barns läs- och skrivutveckling. Här behandlas också likheter med talspråksutvecklingen samt olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Den andra delen består av en diskussion om hur man kan arbeta i förskola och skola för att stödja barns läs- och skrivutveckling och för att skapa rika språkrum. Boken ger konkreta exempel på språkstimulerande aktiviteter. I denna andra upplaga av boken inkluderas de senaste årens forskning inom läs- och skrivutveckling. Avsnitten om hur man kan arbeta i förskola och skola har utökats, och dessutom visar författaren på vilka olika sätt barns läs- och skrivutveckling kan kartläggas. Hur barn lär sig läsa och skriva vänder sig till alla som arbetar med barn och som vill veta mer om barns tidiga läs- och skrivutveckling: barnskötare och pedagoger inom förskolan och på fritidshem, lärare och specialpedagoger i skolan samt logopeder. Andra upplagan

• 1 Hur barn lär sig läsa och skriva 11
• 2 Tidigare forskning om läs- och skrivlärande 15
• Traditionell pedagogisk och psykologisk forskning 15
• Forskning om barns metaspråkliga förmåga 17
• Forskning om tidigt läs- och skrivlärande 18
• Faktorer av betydelse för ett rikt läs- och skrivlärande 22
• 3 Två typer av läsande och skrivande 25
• Grammatiskt läsande och skrivande 25
• Effektivt läsande och skrivande 27
• De två läs- och skrivtypernas olika funktioner 28
• Läs- och skrivlärande 30
• Informellt läs- och skrivlärande 30
• Slutord 36
• 4 Att lära sig effektivt läsande och skrivande 3 7
• Gemensamt effektivt läsande och skrivande 37
• Begränsat effektivt läsande och skrivande 43
• Preläsande och preskrivande 43
• Situationsläsande och situationsskrivande 46
• Tidig form av helordsläsande och helordsskrivande 48
• Utvecklat effektivt läsande och skrivande 51
• Utvecklat effektivt läsande 51
• Utvecklat effektivt skrivande 53
• Lärogång 55
• Aktivitetskomplexitet 56
• Textens komplexitet 58
• Grammatisk riktighet 59
• Rollfördelning 59
• Slutord 60
• Att genom samtal lära sig grammatiskt skrivande och läsande 63
• De grundläggande grammatiska principerna 64
• Principen om objektifiering 64
• Principen om den dubbla artikulationen 65
• Principen om skrivtecknens invarians 68
• Principen om skrivtecknens linearisering 72
• Principen om skrivtecknens bi-unikhet 74
• De grammatiska principerna i samverkan 74
• Andra metaspråkliga aktiviteter 78
• Lärogång 81
• Samtalets utförlighet 82
• Samtalsämnet 83
• Samtalssituationen 85
• Grammatisk riktighet 86
• Rollfördelningen i samtalet 86
• Slutord 89
• 6 Att lära sig grammatiskt skrivande och läsande genom att skriva och läsa 91
• Grammatiskt läsande och skrivande 91
• Begränsat effektivt läsande och skrivande med grammatiskt stöd 91
• Diktamensskrivande och diktamensläsande 93
• Syntes-i-analys skrivande (SIA-skrivande) 95
• Analys-i-syntes läsande (AlS-läsande) 101
• Utvecklat effektivt skrivande och läsande med grammatiskt stöd 103
• Lärogång 104
• Aktivitetskomplexitet 104
• Textens komplexitet 107
• Grammatisk riktighet 108
• Rollfördelning 109
• Slutord 110
• 7 Skriftspråkslärande och talspråkslärande 111
• Likheter och olikheter i tal- och skriftspråkslärande 112
• Interaktionssätt 112
• De språkliga uttryckens innehåll 116
• De språkliga uttryckens form 117
• De språkliga uttryckens funktion 119
• Lärogång 119
• Karaktäristiska drag hos talspråk och skriftspråk 121
• Implicit - explicit 121
• Varierat - standardiserat 122
• Sändare och mottagare: tillsammans - separerade 123
• Monologiskt - dialogiskt 124
• Kontext-beroende - kontext-oberoende 125
• Primär socialisation - sekundär socialisation 126
• Övriga karaktäristiska drag 127
• Talspråk, skriftspråk, språkaktivitet och språkobjekt 127
• Slutord 130
• 8 Läs- och skrivundervisning och läs- och skrivsvårigheter 133
• Traditionell läs- och skrivundervisning 133
• Ljudmetod och helordsmetod 136
• Teknik och program 137
• Hinder vid läs- och skrivlärande 138
• Olika sätt att se på lärande 138
• Aktivitetsinriktning 139
• Språklig bas 140
• Textmaterialet 142
• Förkunskaper som är nödvändiga för deltagande i traditionell läs- och skrivundervisning 144
• Att undvika läs- och skrivsvårigheter som orsakas av läs- och skrivprogrammet 144
• Slutord 146
• 9 Läs- och skrivlärande hemma, i förskolan, förskoleklass och skolan 147
• Målet för läs- och skrivlärande 148
• Vad är läs- och skrivlärande? Varför detta? 148
• Medlen för läs- och skrivlärande 151
• Hur kan språklärandet stödjas? Varför just så? 151
• Att skapa utmanande och rika språkrum 153
• Läsande i språkrum 155
• Skrivande i språkrum 157
• Språklekar i språkrum 159
• Slutord 161
• 10 Uppföljning och bedömning av läsande och skrivande i ett pedagogiskt rum 163
• Varför ska man följa upp och bedöma barns utveckling? 163
• Grunder för val av instrument och bedömningssätt 164
• Wash-back effekt 164
• Bred bedömningsgrund av läs- och skrivlärande 166
• Metod och material för bedömning av läs- och skrivlärande 168
• Bedömning av läs- och skrivlärande 170
• Bedömning som produkt 170
• Bedömning i process och i de närmaste utvecklingszonerna 170
• Ett exempel på bedömning i process och i de närmaste utvecklingszonerna 172
• Slutord 177
• 11 Frågor om tidigt läs- och skrivlärande 179
• Frågor med svar 180
• Ska man låta sitt barn möta "skräplitteratur"? 180
• Är det fel att lära barn läsa och skriva innan de börjar skolan? 182
• Är det farligt att tvinga fram en läs- och skrivutveckling i förskoleåldern? 183
• Är det fel på barnet om det inte är intresserat av att läsa och skriva? 184
• Är läs- och skrivsvårigheter ärftliga? 185
• Kan man motverka läs- och skrivsvårigheter? 186
• Måste man gå igenom alla utvecklingssteg för att bli en bra läsare och skrivare? 187
• Varför skriver många barn till en början spegelvänt? 188
• Ska man skriva med små eller stora bokstäver åt
• förskolebarn? 189
• Är det fel att lära barnen bokstävernas namn i stället för deras ljud? 189
• Frågor utan svar 190
• Allmänt 190
• Läs- och skrivutvecklingen 190
• Aktiviteter 191
• Textmaterial: Det som läses och det som ska skrivas 191
• Arbetsmaterial 192
• 12 Termer och begrepp 193
• Litteratur 199