Webbsök

*00005156cam  2201285 a 4500
*00181115
*00520060831123500.0
*008       2006           e          0 swe
*020  $a91-87896-78-8 (inb.)$x91-87896-78-8
*035  $a81115
*035  $a(SE-LIBR)10164914
*035  $a(Burlöv)57469
*082  $a306.09
*084  $aKt-c.44
*24510$aSignums svenska kulturhistoria.$pFrihetstiden /$credaktör: Jakob Christensson
*260  $aLund :$bSignum,$c2006
*300  $a568 s :$bill. (vissa i färg)
*59200$aAppLibM21$b2006-11-27
*651 7$aSverige$xkultur- och samhällsliv$xhistoria$y1718-1772 (frihetstiden)$2sao
*651 4$aKarlskrona läsesällskap
*7001 $aChristensson, Jakob$4edt
*7400 $aFrihetstiden
*850  $aLoBj
*852  $cKt
^

TPB:s talboksannotation: Del 4 i Signums svenska kulturhistoria behandlar tiden 1720-1772. Här skildras ett utrikespolitiskt försvagat Sverige, som i stället för att föra krig, fick inrikta sig på ekonomiska experiment. Textilmanufakturer och handelsfirmor som Ostindiska kompaniet blomstrade. Lantbruket gjordes mer rationellt och boendet blev bekvämare. Inom religionens område gjorde pietismen och herrnhutismen insteg Annotation supplied by BTJ Sverige AB

• INLEDNING av Jakob Christensson 9
• FRIHETSTIDENS POLITISKA KULTUR av Karin Sennefelt 17
• Den politiska ortodoxin 18 Rom visste ej av mera än en Cicero; Här voro kompanier därav 27 Patrioten och proselyten 43
• NYHETER FRÅN PREDIKSTOLEN av Nils Erik Villstrand 51
• Kungörandets praktik 54 Kronans intresse 56 Allmogens intresse 58 Prästerskapet och kungörelserna 61 Från svenska till finska 63 En långlivad kommunikationskanal 66
• PIETISM OCH HERRNHUTISM av Ingmar Brohed 69
• Pietistiskt reformprogram 70 Konventikeln i Sickla och konventikelplakatet år 1726 71 Den konservativa pietismens kyrko- och samhällssyn 75 Radikalisering av pietismen 76 Religionsfrihet och samvetsfrihet 80 Pietismens fortsatta inflytande 83 Herrnhutismen 84 Pionjärer 86 Konsolidering i Skåne 89 Radikalisering och motstånd 90 En politisk landsförvisning 91 Herrnhutismen organiserar sig 92 Stockholms herrnhutiska brödrasocietet på 1790-talet 93
• DEN LÄRDA KULTUREN av Bo Lindberg 97
• Universiteten 98 Skrå kyrka och stat 100 Studenterna 113 Undervisning och examination 116 Disputationsväsendet 118 Den akademiska friheten 126 1790-talet 131 Vetenskapsakademien 133 Vetenskapens republik 139
• BOKSAMLANDE OCH BIBLIOTEK av Per S. Ridderstad 143
• Kungliga Biblioteket 144 Universitetsbiblioteken 146 Stifts- och gymnasiebiblioteken 148 Sockenbiblioteken 150 De allmänna biblioteken 151 Läsesällskap och lånbibliotek 152 De enskilda biblioteken 155 Förvärvsvägarna 156 Arbetsbiblioteket 158 Världsbiblioteket 159 Familjebiblioteket 160 Bibliotekskultur och bokvård 162
• LANTPRÄSTEN av Carin Bergström 167
• På sockenstämman 172 Sockenapotek och koppympning 174 Barnundervisning 176 Sockenmagasin 178 I prästgården 179
• ODLARMÖDA OCH TRÄDGÅRDSNÖJE av Ingvar Svanberg 185
• Odlingsmödor vid prästgårdarna 186 1700-talets prästträdgård 188 Prästgårdsväxter 190 Kålgårdar 191 Lökodling 193 Växter till huskurer och kryddoft 195 Hustakens flora 197 Lövade stugor och barrbeströdda golv 198 Kyrkbukett och kyrkkryddor 200 Lövängen och skogen 201 Förändringar 204 Allmogeträdgårdarna tar form 205
• MANUFAKTURERNA av Lars Magnusson 219
• Den svenska manufakturpolitiken 223 Kampen mot landsbygdens kladdande 224 Krona stat och modernitet 227 Manufakturerna som dagsländor 228 Den byggda miljön 232 Manufakturernas historiska betydelse 235
• OSTINDISKA KOMPANIET av Kristina Söderpalm 241
• Aktiebolag med hemliga affärer 243 De första resorna 245 Den lyxiga lasten 247 Reexporten av te 258 Utländskt kapital och utländska experter 259 Göteborg - Ostindiska kompaniets hemmahamn 260 Den ostindiska rutten 262 Pärlflodsresan 264 Det svenska faktoriet i Kanton 267 Ostindiefararna 268 Förlisningar 270 Livet ombord 271 Sjökaptener och navigation 273 Superkargörer 275 De observanta skeppsprästerna 277 Ostindiskt porslin 278 Tid för te 281 Punsch 284 Ostindiska kompaniets nedläggning 286 Kompaniets betydelse 287
• JORDBRUKET OCH LIVET PÅ LANDET av Carl-Johan Gadd 291
• Landsbygdens bebyggelse 293 En tidsbild 294 Trä och järn 298 Vägar och fordon 300 Jordägande 300 Säterier och boställen 302 En starkare statlig administration 303 Indelningsverket och bondeklassens framsteg 304 Jordbruksproletariatets framväxt 306 Godsens begynnande förvandling 309 Kulturlandskapet 310 Jordbrukets marker 311 Åkerbruksredskap 314 Tröskning och målning 316 Boskapsskötsel 316 Nyodling och agrar revolution 317 Ny teknik och nya metoder 320 Den första skiftesrörelsen 322
• FÄDERNESLANDETS KÄNNING av Maria Adolfsson 325
• Författarna och deras verktyg 326 Ortsbeskrivningarna 329 Ideal och farhågor kring bonden 336 Upplysning och medborgerlighet 341
• MUSIKENS MILJÖER av Greger Andersson 345
• I huvudstaden och vid hovet 346 Städerna utanför Stockholm 348 Universiteten 350 Offentligt konsertliv och ordensceremoniel 352 Kyrkomusiken 362 Militärmusiken 364 Folkmusiken 365 Musicerande i hemmet 369
• ETT NYTT SÄTT ATT BO av Elisabet Stavenow-Hidemark 375
• Kärleken till naturen 376 Herrgårdarna 377 Att bo i Stockholm och mindre städer 382 Om stil 384 Fönster dörrar väggbehandling och golv 385 Speglar i inredningen 386 Värme och belysning 387 Möbler och möblering 388 Den textila inredningen 391 Modernitet och ålderdomlighet 392 Rokokon i historiens ljus 410
• KONSTENS REGLER OCH HJÄRTATS BUD av Stina Hansson 413
• Brevskrivning under 1700-talet 424 Kvinnor och brevskrivning 426 Tre svenska brevexempel 428 Brevskrivning under svenskt 1700-tal: summering 434 Epilog: 1800-talets brevställare 436
• FRANSKAN av Elisabet Hammar 439
• TEATER OCH OPERA av Marie-Christine Skuncke 459
• Utländska komedianter under tidigt 1700-tal 461 Swenska Comedien 463 Vid Lovisa Ulrikas och Adolf Fredriks hov 468 Svensk teater på vandringsstigen 481 "Teaterkungen" på tronen 482 Gustav III:s opera 485 Franska truppen och Dramatiska Teatern 488 De stenborgska teatrarna 490 Landsortsteater under gustaviansk tid 491 Publikfrågan 493
• DRÖMMEN OM KINA av Jakob Christensson 497
• Kina i Sverige 501 Kinadrömmens fortsatta växlingar 508
• NOTER 513
• LITTERATUR 543
• PERSONREGISTER 565