Webbsök

*00005059cam  2201321 ar4500
*00184294
*00520070413154712.0
*008       2007           e          0 swe
*020  $a978-91-44-01455-5$x978-91-44-01455-5
*035  $a(SE-LIBR)10355161$x10355161
*035  $a(Bo)530661$5Bo
*035  $a84294
*035  $a(SwLnBT)4813706
*035  $x10355161
*035  $5Bo
*082  $a174.2
*084  $aDgvp
*24510$aEtik i basal omvårdnad :$b-i någon annans händer- /$cKersti Malmsten (red.)
*250  $a2., [omarb.] uppl.
*260  $aLund :$bStudentlitteratur,$c2007$y2007
*300  $a218 s.
*59200$aAppLibM21$b2007-09-12
*653  $aOmvårdnadsetik
*653  $aYrkesetik
*653  $aVårdpersonal
*653  $aOmvårdnad
*7001 $aMalmsten, Kersti$4edt
*775  $aMalmsten, Kersti$d2001$tEtik i basal omvårdnad$w8352947$z91-44-01449-X
*850  $aLoBj
*852  $cDg
^

MTM:s talboksannotation: Boken beskriver sjuksköterskans perspektiv på de krav och skyldigheter som uppstår i vårdande möten med funktionsnedsatta patienter. En lärobok i en speciell sjuksköterskeetik, men samtidigt också ett argument för betydelsen av basal omvårdnad. Vänder sig i första hand till sjuksköterskestuderande och yrkesverksamma Förlagsinformation: Att vara funktionsnedsatt och tvingas överlämna sin kropp och dess funktioner till någon annan och dennes omvårdnad och välvilja är det svåraste en människa kan göra. Minst lika svår är vårdarens situation vid mottagandet av förtroendet att få vårda personer med dessa begränsningar i det dagliga livet. I överlämnandet och mottagandet ryms en rad etiska svårigheter som ofta blir bortglömda eller osynliggjorda på grund av dess vardagliga karaktär. Boken inleds med en berättelse om en sjuksköterskas vardag i hennes möte med vårdtagare, närstående samt arbetskamrater på en vårdavdelning. I texten problematiseras sedan denna berättelse utifrån olika teoretiska och etiska resonemang om vård och omsorg. Denna andra upplaga har genomgått en omfattande omarbetning och nya kapitel som ger vårdbehov och vårdmöte extra utrymme och genomlysning har tillkommit. Etik i basal omvårdnad vänder sig universitets- och högskolestudenter både vid grund- och specialistutbildningar samt till alla kategorier av vårdare inom omvårdnad.

• Förord 7
• Inledning 9
• Referenser 12
• 1 Hannahs vardag 13
• Specificering av sammanhanget 13
• Basal omvårdnad 24
• Referenser 26
• 2 Hur kommer det sig att Hannah gör som hon gör? 27
• Arbete, tillverkning och handlande 27
• Erfarenhetens betydelse 28
• Kroppens betydelse 30
• Förkroppsligad kunskap 31
• Kroppslig kunskap och praktisk klokhet 34
• Biomedicinsk etik som vägvisare för goda handlingar i basal omvårdnad 36
• Färdiga lösningar 41
• Konsekvensetik och pliktetik 42
• Offentliga styrfaktorer som vårdare måste rätta sina handlingar efter 43
• Teoretisk kunskap 45
• Vårdens organisation 48
• Mål och riktlinjer 48
• Värdebas 49
• Etik i basal omvårdnad
• Medicinska sjuksköterskor och vårdande sjuksköterskor 50
• Underordning och underkastelse 53
• Feministisk etik som redskap för upptäckt av etiska problem 56
• Rättvise- kontra ansvarsperspektivet 59
• Omsorgsperspektivet 60
• Oförvanskad vård och konsten att kunna växla perspektiv 62
• Sammanfattning 64
• Referenser 65
• 3 Hur kommer det sig att Hannah känner som hon känner? 69
• Etiska svårigheter 70
• Etiska konflikter 71
• Etiska dilemman 72
• Etiska frestelser 75
• Professionellt ansvar i relation till behov, känslor och begär 76
• Etisk stress och samvetets krav 76
• Att känna sig inbjuden och berörd 77
• Utbrändhet 80
• Specifik och generell samvetsklausul 82
• Empati, sympati och respekt; vårdens honnörsord 85
• Etiska problem och psykologiska problem 88
• Autonomi kontra paternalism - respektens spänningsfält 90
• Autonomi 91
• Paternalism 93
• Delaktighet 95
• Sammanfattning 97
• Referenser 98
• 4 Hur kommer det sig att Hannah tänker som hon tänker? 103
• Den goda avsikten 103
• Den goda viljan och modet att våga blicka inåt sig själv 105
• Att göra sig en uppfattning om sig själv och andras kroppssignaler 107
• Att skapa sig en identitet i en vårdgemenskap 111
• Personalistisk människosyn 113
• Vanligt förekommande etiska perspektiv 114
• Principetik 115
• Dygdeetik 119
• Top-down eller bottom-up? 122
• Universalism eller kontextualism? 123
• Etisk och moralisk kompetens 128
• Sammanfattning 131
• Referenser 132
• 5 Den goda vården 135
• Höga krav och tyst nöd 135
• Informerat samtycke 139
• Vikarierat samtycke 140
• Reflekterat samtycke 141
• Vårdarens välvilja att göra gott 142
• Att ge styrka och minska beroende 144
• Flexibilitet, respekt och lojalitet 148
• Vårdrelationer 150
• Öppenhet 152
• Tröst 154
• Beröring och tillit 155
• Människovärde 157
• Personlig och moralisk integritet 159
• Respekt för olikheter 162
• Samarbete 164
• Sammanfattning 164
• Referenser 169
• 6 Det goda vårdmötet
• Ingrid Snellman 171
• Den tvåfaldiga relationen 174
• Jag-Det-relationen 175
• Jag-Du-relationen 177
• Jag-Du-relationens kännetecken 180
• Skillnaden mellan ömsesidighet och jämlikhet 180
• Skillnaden mellan ömsesidighet och acceptans/bekräftelse 184
• Hur ska Hannah skapa en Jag-Du-relation? 187
• Väsensmänniska och bildmänniska 188
• Personlig närvaro 190
• Positiv påverkan 192
• Dialog som medel 192
• Referenser 194
• 7 Att upptäcka och förstå vårdbehov
• Maria Müllersdorf 197
• Behov och behovsbedömning 197
• Begreppet behov 198
• Olika perspektiv på behovsbedömning 200
• En modell för behovsbedömning 205
• Underlag för bedömning 206
• Referenser 212
• Sak- och personregister 215