Webbsök

*00002436cam 12200637 a 4500
*00197303
*00520100819135433.0
*008100417s2010    sw ||||e     |00| 0 swe
*020  $a978-91-1-302684-8 (inb.)$x978-91-1-302684-8
*035  $a(SE-LIBR)11816637$x11816637
*035  $a(Burlöv)85150
*035  $x11816637
*082  $a407.1
*084  $aEabf
*084  $aEa.01
*1001 $aPramling, Niklas
*24510$aGlittrig diamant dansar :$bsmå barn och språkdidaktik /$cNiklas Pramling & Ingrid Pramling Samuelsson
*260  $aStockholm :$bNorstedts,$c2010
*300  $a185 s.
*7001 $aPramling Samuelsson, Ingrid
*850  $aLoBj
*852  $cEab
^

MTM:s talboksannotation: Detta är en bok om kreativa barns språklek och lärande i form av poesi. Upprepning, metaforer, rytm, ljudhärmande ord finns naturligt i barns språklek. Genom diktskapande får barnen använda bekanta ord på nya sätt och skapa nya ord på basis av andra, bekanta ord. Boken vänder sig till alla som är intresserade av barns språkutveckling och lek, t.ex. forskare, lärarutbildare och lärarstuderande. Förlagsinformation: Denna bok handlar om en helt ny form av språkdidaktiskt arbete med fokus på poesi som ett verktyg för språkutveckling. Att barn skulle tycka att poesi är tråkigt är en myt. Det visar Ingrid Pramling Samuelssons och Niklas Pramlings spännande forskning om yngre barn och deras poesiskapande. Tidigare studier kring barn och poesi har ofta fokuserat på äldre barn och deras läsning av andras (vuxna språkkonstnärers) poetiska alster. Här får vi i stället en spännande inblick i hur man aktivt kan jobba med förskolebarn och yngre skolbarn och deras eget poesiskapande som ett sätt att göra dem till skickliga språkbrukare. Med hjälp av till exempel metaforer, liknelser, rim och onomatopoetiska ord kan barnen beskriva sådant som deras språk annars inte skulle ha räckt till för. I boken studeras både de dikter som barnen skapar och det pedagogiska arbetet med att skapa dessa. Här introduceras också &"poesin som redskap&" med vilkas hjälp man kan betrakta och skapa dikter. Denna titel har tidigare givits ut av Norstedts men ingår numera i Studentlitteraturs sortiment. &&

• Förord 9
• 1. Inledning 11
• Bakgrund 12
• Terminologi och kunskapsfält 13
• En språkdidaktik i tiden 15
• Kommunikation, tal och skriftspråkande 17
• Språkdidaktik 21
• Hur boken är upplagd 25
• 2. Tidigare studier och teoretiska redskap 27
• Några teoretiska redskap för att förstå barns lärande 29
• Appropriering av kulturella redskap och 'scaffolding' 29
• Att börja tala om texter i tidiga år 32
• Poesi - ett sätt att tala om något som man inte riktigt har ett språk för 32
• Studier av barn och poetiskt språkbruk 36
• 3. Poesins byggklossar - redskap för ordkonst 41 Heards modell 41
• Poesins redskap 43
• 4. Mellan sens och nonsens 48
• Från ljudrelationer till meningsrelationer (från rim till dikt) 49
• 5. Barns dikter 58
• Cykeldäckens poesi - dikt och sång 58
• De yngsta barnens ordskapelser 60
• Att språkliggöra musikupplevelse 62
• Egenskapad dikt: En inblick i barnets världar? 63
• Att ta tillfället i akt 64
• Onomatopoetiska ord framkallar bilder 65
• Liknelse 66
• Att strukturera texter 66
• Koncentrationens konst 67
• Oavsiktligt, spontant diktskapande 68
• Vardaglig poesi och konventionella metaforer 69
• En sammanfattning och ett avstamp 71
• 6. Gemensamt diktskapande 73
• Aktiviteten introduceras 74
• Barnen ger förslag 76
• Läraren skriver: Expansion och reduktion 76
• Som det är eller som om det vore 79
• Ord, skrift och publik 84
• Strukturering av texten: Tematik, inkludering och exkludering 87
• Förhandling och distinktion 90
• Från text till ljud 93
• Rösten och ljudet 98
• Med en annan röst 102
• Läsning och omstrukturering av texten 106
• Radklyvning och dess konsekvenser för läsningen och hur ljudet bär mening 108
• Dikten och ägarskapet 111
• Spänningar och slutsatser 112
• 7. Från ljudkonst till ordkonst - att språkliggöra musikalisk upplevelse 116
• Ljudet av ett datorspel 116
• Parallella spår och koordinering 117
• Svårigheten att tala om hur något låter 119
• Att se likhet (enhet) i skillnad (mångfald) 121 Spontant ljudande, benämnande och rörelser till musiken 123
• Datorspel och onomatopoesi 125
• Att fånga höga och låga ljud grafiskt i text 125
• Alla gråter till Beethoven 126
• Metaforer och gester som respons på kommunikativ utmaning 127
• Vad som hänt och hur det låter 128
• Skapar gemensam berättelse 131
• Att ge ett narrativt motiv till en händelse 132
• Anaforer 132
• Alla gråter i den sorgliga dikten 134
• Uppläsningens sociala akt 134
• Musikens sommarregn 137
• Aktiviteten introduceras 137
• Ett tema för dikten 138
• Ägarskap och att koordinera text och musik 140
• Från musik till text, från text till musik 142
• Man hör ju ingen granne i musiken 143
• Onomatopoetik, låter som 146
• Ägarskap och motivering 147
• Sammanfattning 150
• 8. Olika genrer - olika redskap och olika pedagogiska praktiker 152
• Berättelseskapande med sagokort 153
• Att väva berättelser 159
• 9. Att utmana och hjälpa barn vidare i språkliga världar 162
• Kommunikation och diktsamtal 162
• Språkutvecklande arbete 165
• Flerspråkighet som en tillgång 166
• Till frågan om estetisk kvalitet 167
• Att knyta an till barnens erfarenheter 168
• Engagemang, lust och lekfullhet 169
• Som det är och som om det vore: Konvention och kreativitet 170
• Grundläggande socialitet, kreativitet och lärares betydelse 172
• Varför poesi och estetik? 174
• Referenser 177
• Register 185