Webbsök

*000     cam a        a 4500
*001162176
*00520230929110831.0
*008121212s2013    sw |||||||||||000 0|swe| 
*020  $a9789144087979$qinb.
*035  $a(SE-LIBR)13618087
*041  $aswe
*08204$a190$223/swe
*1001 $aNordin, Svante,$d1946-
*24510$aFilosofins historia :$bdet västerländska förnuftets äventyr från Thales till postmodernismen /$cSvante Nordin.
*250  $a3., [rev.] uppl.
*264 1$aLund :$bStudentlitteratur,$c2013
*300  $a736 s.$c23 cm
*500  
*650 7$aVästerländsk filosofi
*653  $aFilosofins historia
*653  
*852  $cDb
^

Förlagsinformation: Filosofins historia var när den publicerades år 1995 den första allmänna filosofihistoria av större omfång som skrivits på svenska på drygt trettio år. Den innehåller en översikt över hela den västerländska filosofins utveckling från försokraterna till 1980- och 1990-talens tänkare. Boken uppmärksammar personligheter, skolor och strömningar, men också de filosofiska verkens litterära utformning och institutionella miljö. Den filosofiska problemutvecklingen sätts in i ett allmänt idéhistoriskt perspektiv. Den andra upplagan (2003) utvidgades med nya utvecklingstendenser inom filosofin, såsom den så kallade dygdeetiken och medvetandets psykologi. I denna tredje reviderade upplaga uppmärksammas aktuella utvecklingstendenser inom filosofin såsom det förnyade intresset för religionen i dess relation till etik, samhälle och livsåskådningsfrågor. Filosofins historia används som kursbok vid universitet och högskolor. Den är lämplig inom filosofi och idéhistoria, men också användbar för exempelvis teologer och litteraturvetare. Boken vänder sig också till en filosofiskt och historiskt intresserad allmänhet. tredje upplagan

• Förord 11
• Förord till andra upplagan 12
• Förord till tredje upplagan 12
• Inledning 13
• Antiken - filosofins uppkomst och segertåg 19
• KAPITEL 1 De första filosoferna 21
• Jonisk naturfilosofi 22
• Pythagoréerna 26
• Xenofanes religionskritik 30
• Den dunkle Herakleitos 32
• Eleaterna 36
• Empedokles, kärleken och hatet 41
• Anaxagoras och det styrande förnuftet 44
• Atomisterna 47
• Den försokratiska filosofins uppkomstbetingelser och egenart 50
• KAPITEL 2 Solisterna 53
• Nomos och fysis 55
• Relativism och retorik 57
• KAPITEL 3 Sokrates - ironiker och provokatör 61
• Sokratesproblemet 61
• Sokratesgestalten - filosofin som livsform 64
• KAPITEL 4 Platon - filosofin tar form 73
• Liv och skrifter 73
• Idéläran. Faidon, Menon och Faidros 77
• Gästabudet och kunskapens eros 81
• Staten, liknelsen om grottan och de två världarna 83
• Staten, rättvisan och filosofernas styre 88
• Timaios, demiurgen och världens skapelse 93
• Parmenides, Lagarna och Platons sena filosofi 97
• Egenarten hos Platons filosofi 100
• KAPITEL 5 Aristoteles och viljan att veta 103
• Liv och skrifter 103
• Logik och vetenskapsteori 106
• Den aristoteliska metafysiken 111
• Naturvetenskap och världsbild 116
• Aristoteles etik 121
• Politik och poetik 125
• Aristoteles och Platon 130
• KAPITEL 6 Filosofin under hellenismen och romarriket 131
• Efter Aristoteles 131
• Kyrenaiker och epikuréer 132
• Kynikerna - de skandalösa filosoferna 142
• Stoikerna - pelargångens tänkare 144
• Skeptiker och eklektiker 153
• Nyplatonismen 160
• Den antika filosofins slut 164
• Medeltid och renässans - filosofin möter kristendomen 169
• KAPITEL 7 Kristen filosofi och tidig medeltid 171
• Apostlar och kyrkofäder 171
• Augustinus - syndare och helgon 174
• Mörka århundraden och filosofisk pånyttfödelse 183
• Universaliestriden 186
• Anselm och det ontologiska gudsbeviset 188
• Förskolastiken och Abélard 190
• Filosofin hos araberna 195
• KAPITEL 8 Skolastikens filosofi 203
• Skolastikens värld 203
• "Den änglalike doktorn" 206
• Den radikala aristotelismen 219
• Några franciskaner 221
• Den subtile Duns Scotus 226
• Ockham och skolastikens kris 229
• Senskolastik och mystik 239
• KAPITEL 9 Renässansens filosofi 249
• Renässanshumanismen 249
• Renässansplatonismen 252
• Cusanus - "den lärda okunnigheten" 253
• Ficino och den florentinska platonismen 256
• Pico della Mirandola och människans värdighet 258
• Machiavellis nya furstespegel 262
• More och utopins födelse 268
• Erasmus, visdomen och dårskapen 273
• Montaigne - världsman och skeptiker 279
• Suveränitet och dygd i senrenässansens filosofi 284
• Filosofen på bålet 286
• Sexton- och sjuttonhundratal - filosofin och den nya vetenskapen 291
• KAPITEL 10 Den nya filosofin 293
• Revolution i naturvetenskaperna 293
• Bacon - trumpetare för en ny tid 295
• Descartes och filosofins nollpunkt 303
• Malebranche och occasionalismen 322
• Jansenismen och Pascal 324
• Hobbes och den nya politiska filosofin 331
• KAPITEL 11 Sextonhundratalsfilosofin efter Descartes 339
• Spinoza - den helgonlike kättaren 339
• Cambridgeplatonismen 352
• Locke - "den förnuftigaste man som jorden burit" 353
• Leibniz och den förutbestämda harmonin 367
• KAPITEL 12 Empirism, moralsensefilosofi och upplysning i Storbritannien 381
• Berkeleys immaterialism 382
• Moralsenseskolan 390
• Le bon David - skepsis, empirism och upplysningsfilosofi hos Hume 392
• Reids commonsensefilosofi 405
• Den skotska upplysningen hos Ferguson och Smith 406
• Burke och reaktionen mot franska revolutionens idéer 408
• KAPITEL 13 Samhällsfilosofi och upplysning i Italien och Frankrike 411
• Vico och hans nya vetenskap 411
• Den franska upplysningsfilosofin hos Bayle, Montesquieu och Voltaire 414
• Rousseau och uppgörelsen med civilisationen 418
• Materialism och framstegstro i den franska upplysningen 423
• KAPITEL 14 Tysk filosofi från Wolff till Schelling 429
• Wolff - den tyska grundlighetens fader 429
• Lessing och Pantheismusstreit 431
• Kants kopernikanska revolution i filosofin 432
• Kants samtida 447
• Fichte och frihetens filosofi 451
• Schelling - naturen, konsten och den fallna skapelsen 456
• Förnuftet i 1700-talsfilosofin 462
• Den moderna tiden - filosofin mellan självhävdelse och legitimationskris 463
• KAPITEL 15 Tysk filosofi från Hegel till Nietzsche 465
• Hegel och "filosofins slut" 465
• Vänsterhegelianerna 475
• Marx och marxismen 477
• Kierkegaard och "hiin enkelte" 482
• Schopenhauer - musikens, könslivets och viljeförnekelsens metafysik 487
• "Vi måste återvända till Kant!" 496
• Diltheys kritik av det historiska förnuftet 498
• Historievetenskapens problem hos Windelband, Rickert och Weber 500
• Nietzsche - den gudlöse profeten 502
• KAPITEL 16 Positivism, idealism och pragmatism i Frankrike, Storbritannien och USA 511
• Det blodiga altaret - de Maistres samhällsfilosofi 511
• Comte och positivismen 513
• Bergson, tiden och intuitionen 516
• Bentham och den engelska utilitarismen 520
• De båda Mill och förnyelsen av utilitarismen 522
• Liberalism och utilitarism hos Spencer och Sidgwick 528
• Anglohegelianismen och Bradley 529
• Amerikansk idealism 534
• Peirce och pragmatismen 535
• KAPITEL 17 Fenomenologi och existensfilosofi i Tyskland 541
• Husserl och fenomenologins uppkomst 541
• Scheler och kunskapens former 547
• Heidegger och övervinnandet av den västerländska filosofin 548
• Gadamer - tolkning och tradition 554
• Heideggerlärjungar i förskingringen - Löwith, Strauss, Arendt 557
• Jaspers existensfilosofi 560
• Cassirer och de symboliska formernas filosofi 562
• KAPITEL 18 Fenomenologi och existensfilosofi i Frankrike 565
• Sartre och "existentialismen" 565
• "Les Temps Modernes", Camus och de Beauvoir 569
• Merleau-Ponty och mångtydighetens filosofi 569
• Existensfilosofi och fenomenologi hos Marcel, Weil, Lévinas och Ricoeur 571
• KAPITEL 19 Marxism, strukturalism, postmodernism 577
• Från Lukács till Frankfurtskolan 577
• Habermas och förnyelsen av den kritiska teorin 582
• Strukturalismens skördetid 584
• Foucault, kunskapen och makten 586
• Derrida - traditionen dekonstruerad 588
• Postmodernism hos Lyotard och Baudrillard 590
• KAPITEL 20 Historicism och existensfilosofi i Italien och Spanien 593
• Absolut historicism hos Croce och Gentile 593
• Historicism och marxism hos Gramsci 597
• Livet och historien hos Unamuno och Ortega 599
• KAPITEL 21 Den analytiska filosofins uppkomst och tidigaste utveckling 603
• Den nya logiken hos Boole och Frege 603
• Russell och den logiska analysen 605
• Moore - begreppsanalys och sunt förnuft 610
• Två Cambridgefilosofer 613
• Wittgenstein och Tractatus logico-philosophicus 615
• Wienkretsen och dess vetenskapliga världsuppfattning 618
• Ayer och den logiska positivismens segertåg 622
• KAPITEL 22 Senanalytisk och postanalytisk filosofi i Storbritannien och USA 625
• Den senare Wittgenstein 625
• Collingwood och historiens idé 628
• Oxfordfilosofin hos Ryle, Austin och Strawson 629
• Quine och den analytiska filosofin i USA 633
• Poppers nya vetenskapsteori 635
• Kuhn, Feyerabend och de vetenskapliga revolutionerna 637
• Den politiska filosofins återkomst 640
• Den nya filosofin om medvetandet 644
• Dygdeetikens renässans 647
• Rortys nya pragmatism 649
• "Guds revansch" - religionens återkomst i filosofin 651
• KAPITEL 23 Tillbakablick 659
• Filosofin i kontext 667
• KAPITEL 24 Filosofins genrer 669
• KAPITEL 25 Filosofins institutioner 683
• KAPITEL 26 Filosofin och dess historia 691
• Litteratur och register 701
• KAPITEL 27 Litteratur 703
• Uppslagsverk och översikter 703
• Antikens filosofi Försokratikerna 704
• Sokrates, Platon och Aristoteles 705
• Hellenismens och romarrikets filosofi 706
• Medeltidens filosofi 707
• Renässansfilosofin 708
• Sextonhundratalets filosofi 709
• Sjuttonhundratalet och upplysningen 711
• Kant och den tyska idealismen 712
• Det senare artonhundratalets filosofi 713
• Fenomenologi och existensfilosofi 715
• Marxism och strukturalism 716
• Italiensk och spansk filosofi 716
• Den analytiska filosofin 717
• "Guds revansch" 719
• Person- och sakregister 721