Webbsök

*00006078cam 12201525 i 4500
*001294929
*00520171119120955.0
*008170701s2017    sw ||||e     |00| 0 swe d
*020  $a978-91-39-11580-9$qhäftad
*035  $a(BOKR)9789139115809
*035  $a(SE-LIBR)20880902
*08204$a808.027$223/swe
*084  $aFc.061$2kssb/8
*084  $aAef$2kssb/8
*1001 $aEhrenberg-Sundin, Barbro,$d1942-
*24510$aAtt skriva bättre i jobbet :$ben basbok om brukstexter /$cBarbro Ehrenberg-Sundin, Kerstin Lundin, Åsa Wedin
*250  $aSjätte upplagan
*260  $aStockholm :$bWolters Kluwer,$c[2017]
*300  $a191 sidor ;$c22 cm
*500  $aTidigare utgåva av Barbro Ehrenberg-Sundin, Kerstin Lundin, Åsa Wedin, Margareta Westman
*650 7$aSkriftlig framställning
*650 7$asvenska språket
*650 7$aSkriftspråk
*650 7$aStilistik
*650 7$aarbetsliv
*650 0$aWritten communication  (¡ Written English)
*650 0$aSwedish language
*650 0$aWritten communication
*650 0$aLanguage and languages$xStyle
*655 7$aManualer, handböcker etc
*698  $5R$a201740$bKULTUR MEDIER
*7001 $aLundin, Kerstin,$d1946-$4aut$0405300
*7001 $aWedin, Åsa,$d1944-$4aut$0405298
*852  $hFc.06
^

• Förord 15
• En bok om klarspråk 16
• TEXTEN SOM HELHET 17
• Tre viktiga frågor: varför, vem och var 19
• Varför skriver du? 19
• Vem skriver du för? 20
• Den genomsnittliga läsaren 20
• En eller flera texter? 21
• Använd din fantasi 21
• Var ska texten läsas? 22
• Skriv inkluderande 22
• När du ska skriva extra lättläst 24
• Klarspråk och lättläst - är det någon skillnad? 25
• Använd rätt perspektiv 26
• ... i språket 26
• ... i innehåll, disposition och ton 27
• Pröva olika perspektiv 27
• Tonen i texten 29
• Tonen påverkas av flera faktorer 29
• Använd aktiva verb 30
• Vänd dig direkt till läsaren 30
• Jag, vi eller Företaget? 31
• Hur personlig får man vara? 31
• Planering gör skrivandet lättare 32
• Systematisk textplanering 32
• Så här textplanerar du systematiskt 32
• Gör ett stolpmanus 33
• ... eller en innehållskarta 33
• Det oplanerade skrivandet planeras i efterhand 34
• Den ofrånkomliga bearbetningen 35
• Lånade delar måste hyfsas 35
• Ta hjälp av Klarspråkstestet 35
• Ta hjälp av en första läsare 35
• De små, små detaljerna 36
• Innehållet 37
• Avgränsa innehållet 37
• Mer att tänka på 38
• Lagom är bäst 38
• Se upp för luckor 38
• Förklara svåra citat 38
• Besvara läsarnas frågor 39
• Redovisa inte ditt arbete i detalj 39
• Stryk oklarheter och självklarheter 39
• Dispositionen - hur innehållet ordnas 41
• Välj den ordning som passar läsaren och syftet 41
• Några vanliga dispositionsprinciper 42
• Kronologi bra för instruktioner 42
• Det viktiga först - bra i många sammanhang 43
• Dela in i teman 43
• Kontrastiv disposition i argumenterande texter 43
• Andra systematiska principer 44
• Den ena tanken efter den andra 45
• Gör dispositionen synlig 45
• Att börja och att sluta 46
• Den viktiga inledningen 46
• Sammanfatta innehållet 46
• Ge läsanvisningar 47
• Ange huvudtanken, avgränsa ämnet 47
• Lyft fram en intressant detalj, knyt an till läsaren eller till en aktuell händelse 47
• Gör ett djärvt påstående, ställ en fråga 47
• Använd en bild, dra en parallell 48
• Ge bakgrunden, tala om syftet, definiera problemet 48
• Avslutningen 48
• Sammanfatta det viktigaste 49
• En sammanfattning har många fördelar 49
• Alla texter kan sammanfattas 49
• Så skriver du en bra sammanfattning 50
• Den ska stå först 50
• Den ska vara kort 50
• Den ska redogöra för huvudtankarna i texten 50
• Den ska kunna läsas fristående 51
• Allt måste ha stöd i huvudtexten 51
• Sammandrag 51
• Exempel 51
• ... på en sammanfattning i ett yttrande över ett förslag 51
• ... på en sammanfattning av ett avsnitt i en rapport, följt av en läsanvisning 52
• Rubriker som vägvisare och intresseväckare 53
• Huvudrubriken avgränsar ämnet 53
• Underrubrikerna talar om vad som står i texten 54
• Formulera som påstående, uppmaning eller fråga 54
• Gör rubrikerna lättlästa 55
• Även kant- och radrubriker kan användas 56
• Hur rubrikerna markeras grafiskt 56
• Styckeindelningen hjälper läsaren att tolka texten 58
• Stycket som skiljetecken 58
• Texttypen styr styckeindelningen 58
• Att tänka på vid styckeindelning 59
• En tankeenhet - ett stycke 59
• Tydliga samband 59
• Det viktiga först eller sist 59
• Nyckelmeningar underlättar läsningen 60
• Markera nya stycken tydligt 60
• Några råd till dig som skriver alltför korta stycken 61
• Visa sambanden 63
• Så här gör du din text sammanhängande 63
• Ge texten en konsekvent struktur 63
• För ett resonemang utan luckor 63
• Gör temat tydligt 63
• Använd en normal informationsstruktur i meningarna 64
• Skapa sammanhängande textblock 64
• Använd bindeord och sambandsord 65
• Övertyga - inte bara redogöra 67
• Retoriken ett arv från antiken 67
• Tre medel för att övertyga 67
• Steg för steg mot målet 68
• Argumentera för att övertyga 68
• En analysmodell 69
• Punktlistor, tabeller, diagram och andra illustrationer 71
• Att tänka på vid punktlistor 71
• Bilder uppmärksammas 72
• Att presentera statistik 72
• Tabeller 73
• Diagram 75
• De tre arbetsstegen för att skapa diagram 76
• Tänk på utskriften 79
• Lättläst grafisk utformning 79
• Skriv inte för långa rader 79
• Välj läsbart typsnitt och läslig storlek 80
• Att framhäva ord och textpartier 80
• Skrivtecken 81
• SPRÅKET 83
• Rätt och fel - bra och dåligt språk 85
• Olika slags normbrott i språket 85
• Kollision mellan talspråk och skriftspråk 85
• Kollision mellan ålderdomligt och nutida språk 86
• Fel som uppstår vid ändringar 86
• Fel ord 86
• Generellt och specifikt 86
• Abstrakt och konkret 87
• Mångordighet och koncentration 88
• Opersonligt språk - befolkade texter 88
• Några språkriktighetsfrågor 91
• Var och vart: Vart skickar man paketen? 91
• Adjektiv på -e och -a: Förtroendevalda Anders Ek? 91
• De, dem och dom 92
• Större än mig eller större än jag? 94
• Kommer (att)? 94
• Innan eller före: Vi tar en kopp kaffe innan mötet 95
• Dubbelt supinum: Det var inte alltid ledamöterna hunnit läst alla papper 95
• Kongruens: Utskottet blir arga när de får se budgeten, folk blir upprörda, man är oroliga 96
• Sammansättning eller två separata ord: Grönsak eller grön sak? 97
• S i sammansättningsfog: Dagbok men dagstidning? 97
• Könsneutralt pronomen: Om en elev vill överklaga ett betyg bör hen först vända sig till rektor 98
• Könsneutrala yrkesbeteckningar: Taleskvinna och manlig barnmorska? 100
• Bisatsordföljd: Det står nu klart att de kommer inte att resa några skadeståndskrav. Man undrar hur ska regeringen få
• råd 100
• Satsradning: Vi vet inte när bron blir klar, någon tidsplan har inte presenterats 101
• Att börja en mening med och eller men: Och hyresgästerna har inte underrättats 102
• Ofullständig mening: Detta trots att de redan var antagna 102
• Meningsbyggnaden 104
• Vi minns bara information som säger oss något 104
• Så här skriver du lättlästa meningar 104
• Håll på regeln "en tanke - en mening" 104
• Börja med huvudmeddelandet 105
• Håll ihop ord som hör ihop 105
• Låt verben förbli verb 106