Webbsök

*00003301cam 12200805 a 4500
*00196127
*00520100421123343.0
*008100211s2010    sw ||||e m   |001 0|swe c
*020  $a978-91-7061-076-9 (inb.)$x978-91-7061-076-9
*035  $a(SE-LIBR)11765894$x11765894
*041  $aswe$beng
*082  $a791.457
*084  $aIkx-c.5$2kssb/8
*084  $aBua-c:k.5$2kssb/8
*1001 $aBjörck, Amelie
*24510$aHöra hemma :$bfamilj och social förändring i svensk radioserieteater från 1930-talet till 1990-talet /$cAmelie Björck
*260  $aGöteborg ;$aStockholm :$bMakadam,$c2010
*300  $a415 s +$e1 CD
*500  $a"CD:n innehåller ljudexempel ur sju av de radioprogram som analyseras i boken"
*502  $aDiss.$cLund : Lunds universitet$d2010
*504  $aS. 384-404: Bibliografi
*546  $aSammanfattning på engelska med titeln: Home listening : family and social change in Swedish radio theatre series from the 1930s to the 1990s
*653  $a1900-talet
*653  $afamiljen
*653  $aRadioteater
*850  $aLoBj
*852  $cIkx
^

TPB:s talboksannotation: Familjeserier - radioteater i serieform om familjeliv - har en lång tradition i Sverige. Den första, &"Ingenjör Björck med familj&" sändes mellan 1936 och 1943 och en av de senare var &"Hundsjöviken&" som sändes 1997. I denna avhandling studerar litteraturvetaren A.B. hur skildringen av familjen har förändrats genom åren. Berättarformen följer samma mönster men innehållet speglar samhällsutvecklingen.

• INLEDNING 9
• Syfte och material 10
• Teoretiska utgångspunkter 14
• Kritiska positioner och tidigare forskning 18
• Familjeserien i seriekritikhistorien 19 Forskningsfältets konstitution 24
• Metod och disposition 27
• Kapitel 1. Familjeserien etableras nationellt och internationellt 31
• Familjer i alla medier 33
• Familjeseriens etablering som internationell trend 35
• Storbritannien 36 USA 37 Norden 39
• Kapitel 2. Till folkhemmets stöd 41
• 1936-43: Ingenjör Björck med familj
• Seriens produktionsmiljö 42
• Nationell mobilisering och gränslös kunskapstörst 43 Kvinnans plats i radions folkbildning 44
• Textintroduktion: familjevardag trots dystra tider 47
• Dialoger för medborgerlig fostran 49
• Genuspolariteten som dialogens motor 52
• Hemmet och äktenskapet 53 Patriarkal makt på kvinnans villkor 55
• Seriens tilltal och det familjära "vi:et" 61
• Intimitetsretorik i paratexter och lyssnardialog 63
• Seriens ställning och mottagande 67
• Från radio till bok, film och reklam 68 Positionen som "norm för svenskt familjeliv" 72
• Resumé 76
• Kapitel 3. Skrattet som gemenskap 80
• 1948-1965: Söndagsfamiljen Lindgrens två trappor upp Sellmans Lilla Fridolf och jag Hemma hos Hanssons Frid och Fröjd Skogmans på luffen Sommar med Ada Pappa och vi
• Seriernas produktionsmiljö 82
• Familjeseriens följsamhet 86
• Textintroduktion: nio familjeseriekomedier 87
• Lilla Fridolfs revoltförsök mot präktigheten 90
• Mönster och förskjutningar i de nio serierna 96
• Karaktärernas kontrastering 99 Strävan etter jämvikt 101 Fyra frekventa formler 103
• Mansrollen skaver, de unga tar sig ton 110
• Seriernas tilltal och känslornas extroverta lek 114
• Familjeseriekomedins ställning och mottagande 116
• Resumé 122
• Kapitel 4. En nyprovinsiell mission 125
• 1959-60: Hällebäcks gård
• Seriens produktionsmiljö 126
• Nyprovinsiella överväganden 127
• Textintroduktion: ordets teater i ny ljudmiljö 129
• Familjekollektivets och hembygdens lov 132
• Familjen kontra stadsborna och de rika 134 Tvisten om moderniseringsprocessen 137 Jämställdheten och romantiken - Kerstin i centrum 141 Hembygdsnostalgi och samtidspolitik 143
• Seriens tilltal och mottagande 145
• Lyssnarundersökningar 146 Jordbruksdebatt trots föranstalter 148 Kritikens attack, producenternas urskuldanden och lyssnarnas försvar 152 Sigge Stark och demokratins kultursyn 157
• Resumé 158
• Kapitel 5. Från förortsruckel till sovstad 160
• 1960-63: Familjen Andersson Trivselmyra story
• Serierna och deras produktionsmiljöer 161
• Familjen Andersson - i klinch med redaktionen 161 Trivselmyra story - omhuldad trendbarometer 165
• Decentraliserade familjer i nya miljöer 167
• Familjen Andersson och integrationen 167 Symbolisk demokratisering i Trivselmyra 170 Anderssons drömmar om hiss och sopnedkast 173 Käcka karlar och sjuka fruar i Trivselmyra 174
• De ungas utrymme i 1960-talets serier 181
• Seriernas tilltal och stilintertexter 186
• Familjen Andersson och den sociala traditionen 186 Trivselmyra story och trolösheten 188
• Resumé 193
• Kapitel 6. Alternativ i familjekritikens tid 196
• 1967-82: Familjen Andersson Storfamiljen Blomgren Familjen Larsson Jan - ett spel om en människa
• Seriernas produktionsmiljö 197
• Serieteater mot radions vänstervridning 199
• Textintroduktion: familjeserien i stormögat 202
• Familjen Andersson med radikalismen som gisslan 202
• Allt är möjligt i storfamiljen Blomgren 211
• Familjen Larssons vägar genom lågkonjunkturen 217
• Mansrollen inför rätta 226
• Resumé 232
• Kapitel 7. Familism mot nyliberalism 234
• 1985-1989: Ur familjen Fläderlunds liv Ett hus! Ett hus! Gasbubblan
• Seriernas produktionsmiljö 236
• Debatten kring kortteatern 237
• Yuppiekriget i familjen Fläderlund 240
• Vänsterprojektet som röktes ut - Ett hus! Ett hus! 245
• Pengarna eller familjelivet! - Gasbubblan 252
• Resumé 255
• Kapitel 8. Relationssamtalet i centrum 257
• 1989-1999: Dum går först/Scener ur en betänketid . Sanningar och lögner
• Serierna och deras produktionsmiljö 259
• Jan - ett spel om en människa
• Den "rena" relationens hägring 260
• Seriernas tilltal och den blottade parpsykologin 267
• Resumé 272
• Kapitel 9. Familjeprojekt i rörelse 275
• 1997: Hundsjöviken
• Seriens produktionsmiljö och ställning 276
• Textintroduktion: en opolerad familjekänsla 281
• Intimitet och identitet under förhandling 283
• Formgivning av hem och identiteter 283 Självreflexion och bekräftelsebehov 287 Uppluckrade rollprofiler 290
• Brevdramaturgins tilltal 294
• Genrelekens och intertextualitetens roll 300
• Seriens mottagande 303
• Resumé 308
• AVSLUTNING 311
• Familjeseriens radikala och konserverande former 313
• Familjeserien och intimiteten 318
• SUMMARY 322
• NOTER 333
• KÄLLOR OCH LITTERATUR 384
• PERSONREGISTER 405
• Efterord 415
• Anvisningar rörande CD:n 416